I år är det tio år sedan en av de mest kritiserade och kontroversiella frågorna ställdes i direktsändning i SVT:s Agenda. Men vågar journalister i det alltmer hårda debattklimatet ställa de svåra och obekväma frågorna? Hannes Nelander har intervjuat Anna Hedenmo.
När jag nyligen blev aktiv inom Socialdemokraterna fick jag rådet från flera att hålla mig borta från integrations- och migrationsfrågan. De sa att om jag inte vill skaffa mig ovänner eller skapa dålig stämning så var rådet att ligga lågt i just de frågorna. Jag har sedan dess följt rådet. Faktum är att jag även duckat frågorna i lekparken, vid vännernas middagsbord och vid spontana samtal på gågatan i Uppsala.
Migrationsfrågan har varit svår att prata om, inte bara för mig utan för hela samhället. Även Sveriges journalistkår har tidigare befunnit sig på samma dimmiga plats.
”Vi fick ju rätt”
Jag minns tydligt hur jag hoppade till i TV-soffan när jag hörde SVT:s programledare Anna Hedenmo och Mats Knutson ställa frågan ”Hur mycket invandring tål Sverige?” I år, tio år efter att frågan ställdes i Agenda, konstaterar journalisten och programledaren Anna Hedenmo att den politiska debatten kring invandring och migration var i ett helt annat skeende än i dag och att debatten kring frågan snabbt drog i gång.
– Jag minns inga reaktioner från tittare, men efter några dagar drog Dagens Arena i gång debatten och sen hängde Aftonbladets ledarsida på, med en hård ton. Det var ju en annan tid, att prata om volymer då var tabu i det offentliga samtalet, säger Anna Hedenmo.
2012 hade Migrationsverket uppskattat en dubblering av antalet nyanlända till Sverige, jämfört med året innan. Under 2012 skulle cirka 40000 personer få uppehållstillstånd i Sverige. Det var bland annat inbördeskriget i Syrien och anhöriginvandringen från främst Somalia som låg bakom det stigande antalet människor som ville komma till Sverige.
– Vi på Agenda bedömde då att frågan var på väg att segla upp, vilket vi ju fick helt rätt i, säger Anna Hedenmo.
Det Anna Hedenmo syftar på var den flyktingvåg som skedde tre år senare, hösten 2015. På bara några månader tog Sverige emot över 100000 människor på flykt. Frågan ”Hur mycket invandring tål Sverige?” fick den hösten sitt svar.
Kan förgifta samhällsdebatten
Debattklimatet inom såväl traditionell media som sociala medier har förändrats under de senaste åren. Dreven blir kraftigare och går mycket fortare. Framför allt så är det ett mycket mer okontrollerat klimat på sociala medier där kommentarsfälten inte sällan översköljs av hat och hot mot enskilda individer. Journalister blir i dag ofta föremål för dreven i och med den alltmer tongivande högerfalangen med högerpopulister och extremister som frodas på nätet.
Om en fråga eller vinkling på ett reportage landar fel går startskottet bland nättrollen och min oro är att det här till slut förgiftar samhällsdebatten och hämmar både politiker och journalister.
– Jag tycker nog att svenska journalister kan vara lite modigare, lite mindre ängsliga, och ett tips är att inte ta del av alla reaktioner på sociala medier. Man måste ha en egen kompass och lyssna på den, ställ publikens frågor, inte opinionsbildarnas, säger Anna Hedenmo och fortsätter:
– Journalistiken har lika viktig roll i dag som tidigare, och jag önskar att den vore mer självständig, och inte följer politiken, vilket ofta är fallet, avslutar Anna Hedenmo.
Kanske var det just det Agenda gjorde den där gången för tio år sedan. De följde inte politiken utan gick före och vågade ställa en fråga som inte landade helt väl, men som var nödvändig för den fria journalistiken. Om media kan spela den rollen vid sidan av politiken tror jag att vi kommit en bra bit på vägen. Det är viktigt att media vänder på varje sten för att spegla verkligheten och vågar ställa de obekväma frågorna. Frågor som kan uppröra opinionsbildare till vänster och höger. Även om det ibland blir dålig stämning.
Just nu kan återigen integrations- och migrationsfrågan hamna högt upp på agendan här i Sverige efter Rysslands president Vladimir Putins hänsynslösa och vidriga krigföring och invasionen av Ukraina. Kriget i Ukraina kommer få fruktansvärda följder för landets befolkning och en humanitär katastrof i Europa är mycket nära. Här gäller det att Europeiska unionen lär sig av det senaste decenniet och att alla medlemsländer måste ta sitt ansvar.
I år går vi socialdemokrater till val på att säga som det är och göra vad som krävs och det känns skönt att dimman har skingrats kring en av de mest infekterade frågorna.
Hannes Nelander, tidigare journalist på SVT, i dag ombudsman för S i Uppsala
