Idédebatt och analys som förnyar arbetarrörelsens frihets- och jämlikhetssträvan

Socialdemokratin och internationalism - Olle Törnqvist

Avregleringar, ojämlikhet och rå kapitalism där försvårar den svenska modellen här. Ska socialdemokratin lyckas i Nord måste vi stärka demokrati och inkluderande utveckling i Syd. Därför är nynationalismen fel väg att gå, skriver Olle Törnquist, medlem i nya S-föreningen Internationalisterna.

 

 

Vi har kommit långt från Palmes internationalism. När Stefan Löfven blev statsminister insåg många med honom att det krävdes bättre globala förutsättningar för att återuppväcka den svenska modellen här hemma. Margot Wallström rivstartade därför på UD. Kristina Persson ledde studier av hur de globala villkoren kunde påverkas. Ett ”Global Deal” skulle förbättra arbetsvillkoren. Exporten behövde både främjas och villkoras. Men förslagen var trubbiga. Samordningen och förankringen fungerade illa. Det breda stödet uteblev, speciellt internationellt.

 

Där rullade den nyliberala globaliseringen vidare. Så bara efter ett drygt år – när prodemokraterna bakom den arabiska våren förlorade och saknade internationellt skydd, och vår egen vapenexport fortsatte medan folk drevs på flykt – ja, då stod vi där handfallna och förmådde bara stänga gränsen. Nynationalismen stärktes och politiken blev inåtvänd, även bland socialdemokrater. Ett nytt internationellt program utarbetades men i oenighet och lades åt sidan. Samtidigt reducerade Tiden den internationella bevakningen och Reformisterna prioriterade inrikes reformer.

 

Slutsatsen blir att vi får nöja oss med att driva internationell nödhjälp, förhandla med de som redan har makten och bygga minst dålig ekonomisk politik och välfärd här hemma. Men duger det för en ”omstart” med Magdalena Andersson, och för att ”bygga landet”? Eller försvårar vi vår vision om ett jämlikt Sverige, genom att försvaga internationalismen?

 

Problemen för den svenska modellen började internationellt

Resultaten i min nya bok ”In Search of New Social Democracy” (Bloomsbury) – vari jag återvänder till ett halvsekels studier av folkrörelser och demokrati – visar att utrikesfrågorna är fundamentala för Sveriges utveckling. Hur då? Jo, det började på 70-talet…

 

 

Det här var ett utdrag ur tidskriften Tiden nr 1/2022. Beställ hem tidningen här: https://natverkstan.premium.se/tidskrift/tiden