
”Segregation (senlatin segrega’tio ’avsöndring’, ’separation’, av latin se’grego’ avskilja (från hjorden)’), det rumsliga åtskiljandet av befolkningsgrupper.” – Nationalencyklopedin.
Jag föddes i Husby, Stockholm. Det är ingen slump. När jag frågade mina föräldrar varför de hamnade i Husby blev svaret att de flyttade dit från Rinkeby. Iranier som kom till Sverige under slutet av 70-talet hade vissa självklara platser att bo på. Tills man gjorde en klassresa. Då flyttade man därifrån.
Varför är det så? Varför existerar ”det rumsliga åtskiljandet av befolkningsgrupper”? Det smärtsamma svaret är att vi väljer segregationen. väljer att segregera upplåtelseformerna; väljer att hålla isär billiga hyresrätter från bostadsrätter och villor. Därför bor långtidsarbetslösa, nyanlända och andra ekonomisk utsatta grupper på samma geografiska yta. Rumsligt åtskilda från andra.
Den 28 april presenterade regeringen en lång lista med nya åtgärder mot segregationen. Myndigheter ska få nya tvingande åtgärder för att fånga upp unga på glid, lättare att utbyta information och lättare att samla in elektronisk info för att förhindra brott. Dessutom går man vidare med att införa en aktivitetsplikt i försörjningsstödet. Man vill även utreda införandet av ungdomskriminalitetsnämnder och vistelseförbud på vissa platser för personer som kan kopplas till kriminella gäng.
Åtgärderna är bra. Men de räcker inte. På vilket sätt påverkar åtgärderna det rumsliga åtskiljandet av befolkningsgrupper?
2018 presenterade den danska regeringen 22 åtgärder i ”Ghettopaketet”. Målsättningen var att år 2030 inte ha några utsatta områden. Den svenska debatten fokuserade på några av de mest hårda förslagen och dömde ut paketet. Det var ett misstag.
Ett av förslagen är att personer med jobb och längre utbildning får förtur till bostäder i utsatta områden. Ett annat att kommuner förbjuds att hänvisa personer med socialbidrag till utsatta områden. Ett tredje att staten ska få möjlighet att ta över bostadsområden och i värsta fall riva eller sälja byggnaderna om inte bostadsbolagen presenterar en tillfredsställande åtgärdplan för att bryta boendesegregationen.
Av de 22 förslagen syftade flera till att förbättra språket hos unga, få fler i jobb och skärpa straffen. Men de viktigaste förslagen är de som vill bryta det rumsliga åtskiljandet av befolkningsgrupper. De som angriper bostadssegregationen.
Ett löfte om att vända på varje sten för att bryta segregationen förpliktigar. Under en av stenarna väntar de danska åtgärderna. Jag hoppas att de presenteras innan valet.
Payam Moula, Chefredaktör Tiden