Så du ska ut i en valrörelse? Redan lite trött och/eller skräckslagen? Det är OK. Alla känslor du känner har någon känt förut, så det är bara att börja beta av dem:
- Du kommer fundera på hur du påpekar att en dum idé som en kollega sms:at dig under natten är en dum idé utan att säga rakt ut att det är en dum idé fast ändå verkligen få fram att det är en dum idé, för herregud vilken dum idé det är och den kommer innebära slutet för partiet. Det är OK. Den kommer inte innebära slutet för partiet, det kommer bara vara lite pinsam att försvara i sociala medier.
- Du kommer acceptera ett politiskt förslag enkom för att ”det mäter bra”. Du kommer känna dig lite smutsig. Det är OK. Politik har genomförts av sämre anledningar.
- Du kommer fasa över det faktum att den reklamexpert som ni tagit in för att appellera till väljarkåren uppenbarligen aldrig har brytt sig om politik, inte har en aning om vilka som är de viktigaste politiska frågorna egentligen, samt rent generellt verkar ha ett orubbligt förakt för alla som vigt sitt liv åt det politiska arbetet. Det är OK. Hen är uppenbarligen mer lik medianväljaren än vad du är.
- Du kommer upptäcka att du glömt vilka som var de fem punkterna som valledaren tycker att ni ska fokusera på idag. Du vet inte längre hur de samspelar med de fyra fokusområden som presenterades igår, eller de tre principer ni ska hålla i genom hela valrörelsen. Det är OK. Det kommer nya punkter imorgon.
- Du kommer få lämna ditt vanligen så trevliga kontor för att istället tränga in dig själv i en mindre lokal tillsammans med andra valarbetare för att ”känna pulsen”. Du kommer främst känna musken från de kollegor du nu är ihopträngd med, som eventuellt inte hunnit hem efter gårdagskvällens frivilliga men obligatoriska dörrknack. Det är OK. Det innebär att du inte tappat luktsinnet av corona.
- Du kommer grubbla över om det går att skapa en mer generisk mening än den slogan som din kollega precis föreslagit i sin powerpoint. Du kommer fram till att det nog bara kan vara ”Vi är för det som är bra, emot det som är dåligt”. Det är OK. Det är nästa förslag.
- Du kommer gå in i valorganisation, vilket i princip främst innebär att du inte riktigt är säker på vilka som är dina chefer. Det är OK. Dina chefer kommer heller inte vara riktigt säkra på att de är chef över dig. Kanske är det detta som är frihet?
- Du kommer skriva så många ord så att du funderar på om ord längre har en mening, eller om du bara kan placera dem slumpmässigt bredvid varandra med samma resultat. Det är OK. Skola. Trygghet. Hållbarhet. Där går skillnaden. Tillsammans.
- Du kommer upptäcka att den dumma idé som kollegan sms:at dig under natten, som fått dig att ägna den senaste timman åt att pedagogiskt förklara varför det är en dum idé som eventuellt kommer innebära slutet för partiet, är nästintill identisk med den idé du själv skrev ned i ett strategi-PM för två dagar sedan. Det är OK. Det innebär ju att din kollega inte bara är en idiot, utan även en plagiatör.
- Du kommer känna hur du faller fritt som i en dröm inför en ny mätning från Demoskop som släpps nu ikväll, som antyder att du känt allt detta, endast för att riskera att få tillbringa fyra år i den intellektuella mardröm som kallas att ”vara i opposition”. Det är OK. Någonstans har din valledare en intern, mer exakt mätning som visar det raka motsatta. Du kommer inte kunna veta om detta bara är ett sätt att höja den interna moralen eller inte. Det är också OK. Du har nu möjligheten att själv välja glädjen eller sorgen, eller varför inte att bara växelvis pendla mellan eufori och bottenlöst mörker, minut för minut. Det kommer få varje ögonblick att kännas som en evighet. Så på så sätt lever du nu i tidlös odödlighet, vilket innebär att du har blivit en esoterisk varelse, en gud.
Anders Thor, redaktionsmedlem Tiden
