Idédebatt och analys som förnyar arbetarrörelsens frihets- och jämlikhetssträvan

Varför växer ojämlikheten? - Per Molander

Den ekonomiska forskningen har vänt. Förr ansågs jämlikhet hota ekonomisk tillväxt, i dag ses den som en förutsättning. Men vilken jämlikhet är viktig? Och varför växer ojämlikheten? Per Molander analyserar ojämlikhetens orsaker.

 

Se barnet

Alla politiska partier ställer upp på tanken att alla barn så långt möjligt ska ges samma möjligheter i livet oavsett vilka föräldrar de har råkat få. Att det här inte innebär identiskt lika möjligheter för alla är uppenbart; den som föds med en svår syn- eller hörselskada kommer att ha det svårare än genomsnittet att utbilda sig, hitta en plats på arbetsmarknaden och hävda sina medborgerliga rättigheter. Men ambitionen att så långt möjligt jämna ut sådana skillnader som den enskilda människan inte rår över och kan hållas ansvarig för kan ändå finnas där.

 

Att de politiska partierna i princip är eniga om jämlika livschanser betyder inte att de omsätter den tanken i praktisk politik. I Täby kommun har skolor med goda resultat fått förhöjt bidrag per elev oavsett barnens socioekonomiska bakgrund, vilket innebär att barn med gynnsamma förutsättningar får extra resurser och skillnaderna i förutsättningar förstärks. Fördelningen har underkänts som lagstridig i både förvaltningsrätt och kammarrätt, men kommunen har sökt prövning i högsta instans. Om det skiljer mellan ord och handling, är det handlingen som räknas.

 

Varför jämlikhet?

Argument för och emot jämlikhet hör till politikens kärnområde. Högerns position har alltid varit att jämlikhet kanske kan låta tilltalande men att det är en lyx vi inte har råd med. Utan ojämlikhet finns inga incitament att utbilda sig och anstränga sig. Det går ut över den ekonomiska tillväxten, vilket på sikt drabbar alla. För några decennier sedan var detta en etablerad sanning också bland ekonomer, så självklar att den inte behövde undersökas. Nu är läget ett annat. Organisationer som OECD, Världsbanken och Internationella valutafonden imf har numera ojämlikhet högt på agendan, därför att det har visat sig att fördelnings- och tillväxtfrågor inte kan separeras. En central fråga för dessa organisationer har blivit hur man ska utforma en politik för inkluderande tillväxt, det vill säga en tillväxt som alla medverkar till och vars frukter kommer alla till del.

 

 

Bilden av sambandet mellan fördelning och tillväxt är splittrad, men splittringen har en enkel förklaring. De flesta ekonomer har nöjt sig med att beskriva fördelningen med ett enda tal, det så kallade giniindexet. Att man då inte får några stabila statistiska samband bör inte förvåna; två länder kan se väldigt olika ut och ändå ha samma giniindex. I den grupp av studier som bygger på en nog-grannare beskrivning av inkomstfördelningen – de olika inkomstskiktens andel av den totala inkomsten – är resultaten entydiga: ju högre andel de lägre inkomstskikten har av den totala inkomsten, desto högre är den ekonomiska tillväxttakten…

 

Det här var ett utdrag ur tidskriften Tiden nr 4/2022. Beställ hem tidningen här: https://natverkstan.premium.se/tidskrift/tiden