Varför existerar fortfarande ojämställdhet? När Yvonne Hirdman försöker svara på frågan ser hon både bekanta genusmönster och mindre revolutioner.
Den banala frågan! Orden kom i en utandningssuck. Den banala frågan! Jag stirrade på henne. Banal? Det är sent sjuttiotal på jorden, vi – ett gäng akademiska kvinnor – har just bildat Forum för kvinnliga forskare och kvinnoforskning. Skalar vi av alla motiv bakom – att vi är så få kvinnor på kurser och seminarier, att det bara är ett par procent kvinnor som är professorer, att kurslitteraturen bara handlar om män, män, män (finns kvinnor alls? undrar vi ibland uppgivet) – så ligger ju ”den banala” frågan där mitt i och vill ha svar: VARFÖR är det på detta viset? Varför är kvinnor underordnade män? Förtryckta av män? Skulle det vara en banal fråga?! Var den inte tvärtom den allra viktigaste av frågor: hittade man svaret skulle man ju också hitta lösningen – eller hur?
Nu tänker jag två tankar. Den ena är att det är så sjuttio-tal, så förtjusande rationellt, en tanke värdig en värld som styrs av ett klart förnuft som löser allt med vetenskap och teknik. Låt oss hitta mekanismen som håller kvinnor – som sort – underordnade män, och där har vi lösningen. En fråga – ett svar.
Den andra tanken är att vi inte kunde nöja oss med banaliteten, den enkla förklaringen att kvinnor – som sort – underordnas, förtrycks, därför att de är annorlunda såtillvida att de föder barn. Så enkelt kunde inte svaret vara på en fråga av sådan tyngd. Dessutom, och det är ingen liten sak, på den tiden var allt tal om kvinnokroppen belägg för kvinnors sämre förmåga på alla områden där män verkade. Att ens nämna menstruationer, klimakteriet, barnafödandet i samband med kvinnors emancipation var direkt kontraproduktivt. Det ledde oss bara tillbaka in i kök och sovrum.
I jakten på ett ”varför” började vi leta efter ”hur”. Hur har kvinnor behandlats, underordnats, sidoordnats i historien, i samtiden?
Och den kunskapen pekade mot det mönster jag har kallat för en genusordning och visade att den banala frågan ägde ett svart djup och att det enkla ”varför” inte räckte till. Jag urskiljde två ”lagar” eller ”logiker” som verkade i samhällen då – och nu…
Det här är en låst artikel. Logga in eller beställ prenumeration för att läsa mer.
