Idédebatt och analys som förnyar arbetarrörelsens frihets- och jämlikhetssträvan

Respekt für dich - Johan Hassel

Den tyska socialdemokratin är tillbaka. Johan Hassel, internationell sekreterare S, skriver om Olaf Scholz som Merkels troliga efterträdare, om SPD:s resa de senaste åren och om lärdomar vi kan dra från det tyska valet.

 

Aldrig mer Groko. Det är så man måste förstå valet 2019 av Saskia Esken och Norbert Walter-Borjans som de tyska socialdemokraterna, SPD:s, nya partiledarduo. Efter att sedan 2005 ha ingått i tre av Angela Merkels fyra olika regeringar som juniorpartner var SPD:s medlemmar färdiga med kompromissandet. Partiledarvalet blev en omröstning om det återigen skulle vara tänkbart att regera med CDU/CSU eller ifall det var dags att gå i opposition om SPD i nästa val inte skulle kunna leda en rödgrön regering. På partikongressen i Berlin 2019 var det bara en person som fångade åhörarnas totala uppmärksamhet. Kevin Kühnert, ordförande för Jusos (SSU:s motsvarighet) och partiets starkaste kritiska röst mot den nuvarande regeringskonstellationen med de konservativa. Inom partiet fanns en stark längtan efter en tydligare socialdemokratisk politik och en starkare röst som inte skymdes bakom Angela Merkel.

Valet av partiledarduon skapade harmoni i SPD. Men det stod också klart att det inte skulle leda till några större förändringar. Koalitionsöverenskommelsen förhandlades om och SPD blev kvar i regeringen. SPD har genom åren fått igenom mycket av sin egna politik men aldrig lyckats ta hem några stora politiska segrar. Merkel har överskuggat allt och alla. Det finns till och med de som menar att Merkel har regerat på en socialdemokratiskt orienterad politik. Flera av socialdemokratins förslag, som utbyggnad av barnomsorg, höjda minimilöner och stödet till tyska företag och arbetare under finanskrisen, har Merkel gjort till sina, till SPD:s förtret och sitt eget partis ilska. Från höger har hon lutat åt vänster och ockuperat mitten i tysk politik. Men den politiska huvudinriktningen har varit konservativ och när SPD velat komma till rätta med sociala orättvisor har det sällan funnits något gehör.

SPD och Olaf Scholz sätt att gå vänster ut i politiken gick igenom Europa. Pandemin omkullkastade inte bara människors liv utan också nationers ekonomier och återigen befann sig Europa i en svår ekonomisk situation. Risken för nya obalanser mellan nord och syd och en kraftigt försvagad möjlighet till ekonomisk återhämtning hotade inte bara EU-samarbetet utan också Europas ekonomiska ställning. Den främsta kritiken mot Olaf Scholz har varit att han följt sin konservativa föregångare Wolfgang Schäubles åtstramningspolitik. En kritik som varit orättvis då Olaf Scholz stod för rejäla satsningar på bostäder, välfärd och fler nya jobb genom ett samarbete med näringslivet, men givetvis inom rådande budgetramar. Ordning och reda i finanspolitiken är Olaf Scholz kännetecken ända sedan hans tid som Hamburgs borgmästare. En nordtysk profil som har starka kännetecken med nordisk socialdemokrati.

När det var dags att finna en väg ut ur pandemin för Europa och formulera återhämtningspolitiken blev investeringar och sociala satsningar ledstjärnor, även ifall tonvikten på lån var lite för stor för de nordiska länderna initialt. Det fransk-tyska förslaget till  arkitekten bakom var Scholz. Det blev en nystart för keynesiansk ekonomisk politik och för SPD blev det starten på en politisk nyorientering som gav självförtroende inte bara i Europapolitiken utan framför allt på hemmaplan. För SPD:s gräsrötter blev det ett bevis på att SPD och Olaf Scholz ville mer.

I den tyska politiska förtroendeligan är Scholz den enda som kan konkurrera med Angela Merkel. Scholz popularitet var länge den dubbla jämfört med SPD:s…

Det här var ett utdrag ur tidskriften Tiden nr 3/2021. Beställ hem tidningen och hela texten här: https://natverkstan.premium.se/tidskrift/tiden