Idédebatt och analys som förnyar arbetarrörelsens frihets- och jämlikhetssträvan

Kongress i ett nytt politiskt landskap - Ingela Thalén

Vilken sorts kongress kommer vi att få i höst? Annorlunda i formen förstås med hänsyn tagen till pandemin. Men innehållsmässigt? Ingela Thalén hittar svaren i arbetet som görs mellan våra kongresser.

Partikongresser är på ett sätt bara en station. Inte ändstation, utan en av flera på vägen. Under vår senaste kongress i Örebro lyssnade jag intresserat på diskussionen om partiets organisation och arbetsformer. Det blev ett gediget styrdokument för några år framöver, med avstämning nu på höstens kongress. Besluten vi tog då var tydliga – Samtalet ska skapas av fler medlemmar – vi ska samtala med fler människor och vi ska göra mer lokal folkrörelseverksamhet. En kraftsamling med andra ord.

Diskussion om arbetsformer under senaste kongressen kan tyckas introvert och sluten, men den tolkningen är helt fel. De samtal och diskussioner vi för med medmänniskor i vår vardag och med varandra som medlemmar, blir en spegel av var vi befinner oss i samhället. För att se mer och se helheten, måste vi finnas i alla delar av samhället. I hela kommunen, i storstäder och glesbygd. I alla samhällsklasser och kulturer för att förstå och fånga in olika människors vardag och tankar om framtiden. Det är dessa samtal som borde vara grunden för förslag och motioner om ett bättre samhälle. Det är här som kongressarbetet börjar, i motionsskrivande, programgruppers olika diskussioner.

När motionssvaren skrivs och programförslaget slutligen formas, närmar vi oss stationen då vi ska gå av och möta andra som gjort som vi. När vi sedan är överens, då åker vi vidare med det gemensamma resultatet.

Socialdemokratiska kongresser är självständiga. För att citera Olof Palme vid 1984 års: ”Herbert Wehner sa en gång att det finns inget problem i universum som inte en socialdemokratisk kongress är beredd att ha en uppfattning om. Och det kan han ha rätt i.” Men Olof Palme sa också i sin avslutning att ”Ingen kan diktera för en socialdemokratisk kongress vad den ska tycka. Det bestämmer den själv. Det kan vara bra för en partiledning att veta och uppleva.”

Många och djupa diskussioner inför kongresser leder lika ofta fram till politik som verkligen förändrar i grunden. Exempelvis miljonprogrammet med bostadsbyggande, arbetsrättsliga förslag som lagt grunden för lagstiftning på arbetsmarknaden. Många beslut i internationella frågor som påverkat vårt samarbete med andra länder. I filmen om Birgitta Dahl lyftes frågan om barns villkor fram, som den fråga som präglade kongressen 1975. Ställningstaganden som fick avgörande betydelse för att trygga barns uppväxt och som påverkar politiken och samhället än i dag.

I slutet av 60-talet fick Alva Myrdal uppdraget att leda en utredning om ökad jämlikhet. Kongressen kom att handla om ökad jämlikhet och kvinnors jämställdhet. Den kongressens beslut påverkade 1970-talets politiska arbete i mycket stor utsträckning och jämställdhetsfrågorna har stor betydelse för S-kvinnor och andra aktiva. I Järfälla arbetarekommun fattades de första besluten om jämställda listor inför valet 1976. I den diskussionen var bland andra Anna Greta Leijon drivande. Hon fortsatte sedan att driva frågan som statsråd. Men först på 1990 års kongress fattade partiet sitt principbeslut om att jämställda listor skulle vara vägledande för partiet. Kongressbeslutet har haft stor betydelse för partiet sedan dess.

Kongressbeslut påverkar, men arbetet efter kongressen är lika viktigt som före besluten…

Det här var ett utdrag ur tidskriften Tiden nr 3/2021. Beställ hem tidningen och hela texten här: https://natverkstan.premium.se/tidskrift/tiden