Efter tjugo år av militär närvaro och ekonomiskt bistånd föll bygget ihop som ett korthus. Vilka är lärdomarna för Sverige? Vad väntar nu för Afghanistan, och inte minst för kvinnorna? Björn Lindh som själv levt och jobbat i Afghanistan skriver.
USA, Nato och Sveriges äventyr i Afghanistan inleddes med pukor och trumpeter. Militär invasion, stenhård terroristjakt och fånglägret i Guantánamo. På det följde utvecklingsbistånd. Miljard efter miljard som skulle bygga en stat, garantera sjukvård och skolor och förbättra kvinnors situation. Men när den militära delen av stödet drogs tillbaka, rasade samhällsbygget ihop som ett korthus. Den auktoritära och fundamentalistiska talibanrörelsen kom tillbaka till makten, fortare än vad de själva kunnat ana. Tjugo år av militär och ekonomisk insats hade varit till obetydlig nytta.
Nu frågar sig världen vad det talibanstyrda Afghanistan blir för ett slags land. Afghanerna längtar efter bättre levnadsförhållanden, men också efter fred. Tyvärr har de förhoppningar som fanns direkt efter maktskiftet om en mer pragmatisk talibanrörelse hittills inte visat sig stämma.
Jag levde själv i Afghanistan under åren 2015–2017, och arbetade då som kommunikationschef på Svenska Afghanistankommitténs kontor i Kabul. Arbetet innebar att jag fick möjlighet att resa i landet, ofta till platser som ytterst få utlänningar kunnat besöka de senaste decennierna.
Tillvaron i Afghanistan präglades av den väpnade konflikten och det hot mot säkerheten som den innebar. Rörelsefriheten var mycket begränsad, vad som var tillåtet att göra på både jobbet och fritiden styrdes av säkerhetsläget. Att besöka svenska ambassaden var som ta sig in på Fort Knox. Ljudet av detonationer från självmordsbombare underströk allvaret.
Oron för den egna och familjens säkerhet fanns i lika hög grad hos mina afghanska kollegor. Det kunde hända att även bland dessa afghaner, som kunde räknas till en välutbildad elit, fanns de som påminde om att under talibanernas tid vid makten rådde i alla fall fred.
Likaså kan det vara värt att påminna om att de senaste 20 åren av utländsk närvaro inte heller i grunden förändrade situationen för kvinnor. Den förenklade bild som nu skymtat i media är att afghanska kvinnor uppnått frihet som talibanerna nu berövar dem…
Det här var ett utdrag ur tidskriften Tiden nr 3/2021. Beställ hem tidningen och hela texten här: https://natverkstan.premium.se/tidskrift/tiden
