Idédebatt och analys som förnyar arbetarrörelsens frihets- och jämlikhetssträvan

Tekniken och klimatomställning - Karim Jebari

Är modern teknologi problemet eller lösningen? Karim Jebari reder ut teknologins roll i klimatomställningen, skriver om hur politiken ska förhålla sig gentemot ny teknik samt om klimatskatternas roll.

 

 

Människan är den enda art vi känner till som på ett systematiskt sätt använder sig av och utvecklar teknologi. Teknologi är en uppsättning praktiker, färdigheter, metoder och processer som används för att producera varor och tjänster. I vilken mån bör vi förlita oss på teknologi för att adressera klimatkrisen? Detta är en fråga som tycks vara djupt kontroversiell i dag.

 

Är lösningen på klimatkrisen politisk eller teknologisk? Det finns i dag två positioner bland de som är intresserade av klimatfrågor. Den ena positionen, som vi kan kalla teknikpessimism, gör gällande, om man ska hårdra det en smula, att det är teknologin som försatt oss i problemet, och att man inte kan ”bekämpa eld med eld”. I stället beskrivs lösningen på klimatproblemet i termer av individuella beteendeförändringar i kombination med radikala politiska reformer.

Ofta, men inte alltid, kombineras den här positionen med uppfattningen att vi behöver reducera produktion och konsumtion av varor och tjänster (så kallad degrowth) eller åtminstone inte öka dessa (steady state). Men det står klart att fattigdom i sig inte kommer att minska de globala utsläppen. Inte ens en av världens fattigaste länder, Indien, har noll utsläpp per capita. Degrowth skulle möjligen kunna reducera vår konsumtion och därmed utsläppen, men som blivit tydligt i pandemins kölvatten betyder inte nödvändigtvis en kraftig nedgång av världsekonomin att utsläppen minskar i samma grad.

 

Den andra positionen, teknikoptimism, också något hårdragen, menar att vi endast behöver lite teknokratiskt kalibrerande med styrmedel, till exempel koldioxidskatt, och att marknaden och teknologin kommer att lösa klimatkrisen åt oss. Teknikoptimister brukar ofta hysa stor tillit till spekulativa teknologiska genombrott som godtroget återges av nyheterna närhelst Elon Musk föreslår något. Det underliggande, men falska, antagandet är att teknologi som fortfarande befinner sig på prototypstadiet snabbt kan skalas upp och distribueras globalt. Den här uppfattningen är minst lika verklighetsfrånvänd som den första uppfattningen.

 

I dag står fossila bränslen för ungefär 80 procent av all energiproduktion i världen. Detta måste gå ned till noll på mindre än 30 år för att ha en rimlig chans att förebygga en klimatkatastrof. Vi behöver samtidigt öka energiproduktionen bara för att hålla jämna steg med befolkningstillväxten. Om vi dessutom vill minska fattigdomen och ge människor i fattiga länder en chans att leva värdiga liv måste vi öka energikonsumtionen per capita. Slutsatsen är alltså att vi måste både dramatiskt öka mänsklighetens kapacitet att producera energi, samtidigt som vi måste eliminera fossila bränslen, som står för 80 procent av vår energi. Och energifrågan är bara en del av problemet. Vi behöver alternativ till stål, cement och oljeprodukter (plast, tjära, syntetiskt gummi etc). Vi behöver producera mer mat än någonsin samtidigt som vi inte får hugga ned mer skog och samtidigt som vi behöver reducera utsläpp från produktion av konstgödsel till noll.

 

Ny teknologi är dyr att utveckla och svår att implementera i stor skala. Ett exempel på detta är vätgasdrivna flygplan. Dessa kräver en helt ny industriell infrastruktur för att kunna produceras. Dessutom behövs en väl utbyggd infrastruktur för att producera, frakta, förvätska och förvara vätgas. Den infrastrukturen kommer inte att uppstå om det inte finns en stark efterfrågan på den, så det blir ett slags moment 22, oavsett hur höga koldioxidskatter vi skulle ha. Om vi vill ha ett alternativ till fossildrivna flygplan måste alltså det offentliga gripa in i marknaden och driva den i en viss riktning.

 

En rimlig väg mellan teknikoptimism och teknikpessimism är…

 

Det här var ett utdrag ur tidskriften Tiden nr 4/2021. Beställ hem tidningen och hela texten här: https://natverkstan.premium.se/tidskrift/tiden