Idédebatt och analys som förnyar arbetarrörelsens frihets- och jämlikhetssträvan

När socialdemokrater fängslas - Ruben Wågman

Socialdemokratins pionjärer i Sverige mötte hårt motstånd från statsmakterna. Samma motstånd möter i dag andra socialdemokrater världen runt. Ruben Wågman påminner om den svenska erfarenheten och drar internationella lärdomar.

Polisen kom och hämtade August Palm i hans hem runt sjutiden på kvällen. Raskt fick den 38-årige agitatorn packa ihop sina tillhörigheter och säga adjö till de gråtande barnen. Året är 1887 och den socialdemokratiske pionjären, som gjort sig känd för att agitera för arbetarklassens organisering och införandet av allmän rösträtt, skulle nu kastas i fängelse för att ha kritiserat statsmakten.

 

Att fängsla socialdemokrater används än i dag som metod för att stoppa progressiva samhällsförändringar. Bara det senaste året har världen sett flera skrämmande exempel på hur brutalt en förtryckande stat kan agera när den känner sig hotad. Belarus diktator såg till att socialdemokraternas ledare i landet fängslades och i Myanmar förbjöd landets militärjunta det socialdemokratiska partiet och utfärdade arresteringar för en mängd av dess företrädare.

 

Att införa den socialdemokratiska modellen i ett samhälle har aldrig varit lätt – inte ens i Sverige. Trots det ges ibland en bild av att socialdemokratin här infördes relativt friktionsfritt. Men den konservativa statsmaktens frenetiska försök att stoppa flera socialdemokratiska ledargestalter under slutet av 1800-talet visar dock den hårda verklighet som den framväxande socialdemokratin verkade i.

 

Statsmaktens attacker mot tidiga socialdemokrater

 

Palms kritik mot den konservativa riksdagen och regeringen, att de inte förstod någonting av den utsatta arbetarklassens situation, resulterade i tre månaders fängelse och böter. Ett par år senare var det den blivande socialdemokratiske partiledaren Hjalmar Brantings tur att hamna bakom fängelsemurarna. Hans brott bestod i att ha publicerat en religionskritisk satir, delvis som ett sätt att utmana dåtidens snäva ramar för tryckfriheten. Utöver Palm och Branting hamnade ytterligare flera socialdemokratiska skribenter och agitatorer i fängelse under de närmaste åren.

 

Fängelsedomarna visade myndigheternas rädsla för arbetarklassens organisering. Till en början hade socialistiska agitatorer förlöjligats, men när allt fler arbetare organiserade sig under slutet av 1800-talet började rörelsen ses som ett hot mot rådande samhällsordning. Myndigheterna i Sverige började nu förfölja arbetarrörelsen genom övervakning och snart även med skärpt lagstiftning. År 1887 skärptes Tryckfrihetsförordningen och det blev snart vanligt förekommande att poliser skickades ut för att skrämma, lyssna och rapportera från arbetarrörelsens möten…

 

Det här var ett utdrag ur tidskriften Tiden nr 4/2021. Beställ hem tidningen och hela texten här: https://natverkstan.premium.se/tidskrift/tiden