Idédebatt och analys som förnyar arbetarrörelsens frihets- och jämlikhetssträvan

Så återtar vi initiativet i klimatpolitiken - Annie Ross
Denna text är publicerad i tidskriften Tiden nr 3/2022.

Klimatfrågan blev inte den positiva murbräcka vi hoppades på i valrörelsen. Tvärtom hamnade vi på defensiven. Vad hände egentligen? Hur vinner vi tillbaka frågan? Annie Ross skriver.

 

”Klimatet känns ju rätt viktigt. Så jag har nog tänkt rösta på Moderaterna. För kärnkraft liksom.”

 

Det var i början av september och jag stod i dörrposten hos en manlig student i ett av Stockholms få centrala studentboenden. Det var inte första gången jag mötte unga som fastnat för högerns enkla budskap om kärnkraft för klimatet. Trots att Socialdemokraterna ett par dagar tidigare släppt sin generalplan för energisektorn. På kongressen i november slog Magdalena Andersson fast att klimatet är ett av partiets och hennes tre prioriterade frågor. Men i slutet av valrörelsen var det få som kände till partiets klimatpolitik.

Varför och när tappade vi greppet om klimatpolitiken, vår tids ödesfråga? Och hur ska vi ta oss an den igen?

 

Låt oss blicka tillbaka till valrörelsen 2018. Stora skogsbränder härjade i Mellansverige och klimatkrisen fick stort utrymme i media och människors verklighetsuppfattning. Det verkade som att klimatet skulle kunna bli en avgörande fråga. Energipolitiken däremot var en högoddsare. Alla partier utom SD hade kommit överens i energiöverenskommelsen år 2016 om hur det svenska energisystemet skulle utvecklas. Marknaden skulle bestämma vilka energislag som utvecklades inom ramen för ett förnybart energisystem till år 2040. Inte politikerna.

 

De borgerliga partierna och SD hade länge undvikit klimatpolitiken och hade få trovärdiga svar. Men sent på sommaren när bränderna satte agendan bestämde sig KD och Ebba Busch plötsligt för att börja prata om kärnkraft, i avsaknad av annan politik och i ett desperat försök att ändra riktning i debatten. De lyckades inte vända spelplanen, men Ebba Busch klarade debatten. KD gjorde ett bra val om 6,3 procent, och valanalyser visade att en grupp borgerliga väljare valt KD på grund av kärnkraften. Moderaterna uppfattade detta och i EU-valet 2019 fortsatte de på samma spår; deras enda svar på hur de vill bemöta klimatkrisen var kärnkraft, kärnkraft, kärnkraft. Trots att energiproduktion inte bestäms på EU-nivå och att det fanns en svensk energiöverenskommelse som M stod bakom. Men M gick framåt i valet och tolkade det som en del av sin framgång. Och på hösten 2019 lämnade M och KD energiöverenskommelsen. Sedan dess har de i opposition envetet fört fram detta budskap…

 

Det här är en låst artikel. Logga in eller beställ prenumeration för att läsa mer.