Aborträtten är avskaffad och rekordmånga kvinnor registrerar sig för att rösta. Även rätten till preventivmedel och samkönade äktenskap. Biden menar att årets mellanval handlar om demokratin, låter det bekant? Maria Arkeby skriver om mellanvalet i USA.
Det är ett polariserat USA som går till val första tisdagen efter första måndagen i november 2022. Men det handlar inte bara om den traditionella konflikten mellan republikaner och demokrater, mellan konservativa och liberaler. Det handlar om kvinnors rätt att bestämma över sin egen kropp efter upphävandet av Roe vs Wade den 24 juni i år. Det handlar om plånboksfrågorna i takt med att energipriserna stiger och det blir allt dyrare att sätta mat på bordet, och det handlar om invandring. Men det handlar också om förtroendet för den grund som det amerikanska samhället vilar på. Om MAGA-rörelsen, Make America Great Again-republikanerna, mot både demokrater och traditionellt konservativa samt om de belackarna kallar Rino’s, ”republicans in name only”.
I skrivande stund ser det ut som om Demokraterna riskerar att förlora kongressen men får behålla senaten. Men det är oerhört jämnt.
The land of the free
Kvinnor, framför allt de med låga inkomster, kommer att dö eller fängslas på grund av illegala aborter i USA. Andra kommer att låta bli att söka vård vid missfall av rädsla för repressalier och kvinnor avråds från att använda så kallade mensappar för att logga ägglossning och cykel, då de kan användas som bevis vid en avbruten graviditet. Detta sker i The land of the free, 2022.
Nu är det upp till varje delstat att reglera aborträtten och 26 av 50 stater har aviserat införandet av förbud eller stränga restriktioner. Man menar att det för frågan närmare folket och beslutet fattades trots att stödet för rätten till abort i USA faktiskt är massivt. Enligt en undersökning av Yougov i september i år är endast 11 procent av amerikanerna för ett totalt abortförbud.
Det gör årets mellanval till kvinnornas val. USA ser en stark ökning av kvinnor som registrerar sig för att rösta och landet är på väg att få en ny karta. Abortkartan.
Frågan är om vi också kommer att få se flyttströmmar i landet baserade på samma karta, vilket i så fall skulle polarisera landet långt mycket mer än i dag med djupt kristna, konservativa invånare i vissa stater och progressiva liberaler i andra. Det målmedvetna arbetet att begränsa människors frihet har burit sin första frukt. Många menar att detta bara är början för den konservativa agendan. Näst på tur står frågor som samkönade äktenskap, preventivmedel och rätten att ha sex med vem man vill. Åtminstone om man ska tro den konservative domaren i Högsta domstolen, Clarence Thomas, som öppnat för en omtolkning även av dessa rättigheter.
Makten över privatlivet
Högsta domstolen med sina nio domare är en enorm maktfaktor i USA och möjligheten att nominera en domare en storpolitisk seger för presidenten. Förslag om att ”pack the court”, det vill säga utöka antalet domare, har förespråkats av vissa demokrater som menar att maktförhållandena bör kunna ändras oftare i relation till hur den politiska majoriteten ser ut i landet. Men även Biden är kritisk till förslaget trots att Demokraterna lidit flera strategiska nederlag i Högsta domstolen. Feministikonen Ruth Bader Ginsburg har inte bara hyllats efter sin död, utan även kritiserats för att hon inte pensionerade sig under Obamas tid vid makten.
I stället fick Trump nominera hennes efterträdare, Amy Coney Barret. Trump nominerade så många som tre, relativt unga domare, under sina fyra år i Vita huset. I dag är endast två domare över 70 år och ingen är över 75 vilket minskar sannolikheten för Biden att nominera ytterligare någon under sin tid i Vita huset.
Republikanerna har arbetat systematiskt med abortfrågan i Högsta domstolen under många år men ingen, knappt ens de själva, hade nog kunnat föreställa sig att de skulle lyckas. Republikanska väljare nämner ofta Högsta domstolen som en strategiskt viktig fråga när de röstar, vilket demokrater sällan gör. Det har lett till att man nu också finner oerhört många konservativa domare runt om i exempelvis federala domstolar, något man inom Republikanerna ser som att man ”byggt en barriär mot progressiva krafter”. 34 senatorer ska väljas i årets mellanval och det blir kanske viktigare än någonsin hur de ställer sig till 14:e tillägget i konstitutionen, det om makten över privatlivet. Oavsett partitillhörighet.
Männens frågor pockar på
Abortfrågan är viktig i årets val, men den är inte den enda. Plånboksfrågor som bränsle- och livsmedelspriser och energifrågan är viktiga för väljarna, liksom den ständigt aktuella frågan om invandring. De republikanska guvernörerna Ron DeSantis i Florida och Greg Abbott i Texas har nyligen genomfört PR-attacker för att belysa att Demokraterna ”tappat kontrollen över gränsen”. Med falska löften om någonstans att bo, hjälp med arbetstillstånd och lektioner i engelska flögs 48 immigranter i chartrade plan från Texas, via Florida, till Marthas Vineyard. Mest känt som ett semesterparadis för den liberala överklassen (inklusive Barack Obama som äger ett hus på ön, vilket har ett oerhört stort symboliskt värde i sammanhanget). Inget väntade dem där. Samma sak har skett via busslaster av människor som körts till Chicago, New York
City och Washinton DC. Där har de dumpats på gatan. Ett öppet, cyniskt utnyttjande av människor som blir slagpåsar i kampen om makten. Tilltagen har kritiserats hårt på bred front, men applåderats av tunga republikanska företrädare som minoritetsledaren i senaten Mitch McConnell.
Biden vs Trump
Valet blir också ett kvitto på hur Biden skött sig och hur viktig Trump är inom amerikansk politik. I och med sitt senaste reformpaket med över 370 miljarder dollar som investeras i energi- och klimatprogram, och som även innehåller stöd till invånare för att kunna betala sjukförsäkringar och ett högkostnadsskydd för receptbelagd medicin, har Biden lyckats förbättra sina låga opinionssiffror något nu under hösten. Men på frågan om han planerar att ställa upp för omval är han svävande och uttryckte nyligen att ”det återstår att se”. Han är redan i dag den äldsta sittande presidenten någonsin, och även om åldern i sig inte utgör något hinder så ifrågasätter många om han orkar med en mandatperiod till. I väntan på besked får Demokraterna välbehövlig draghjälp av Barack Obama under valrörelsen.
Samtidigt blir Trump alltmer pressad i alla de rättsprocesser som hänger över honom i olika instanser. Själv menar han att det rör sig om omvänd rasism då flera av åklagarna är svarta. Men frågan är om allt detta spelar någon större roll för Trump. Ju större hot från etablissemanget, desto större stöd från MAGA-rörelsen. Ledande jurister verkar dessutom vara överens om att inte ens en fällande dom rent formellt kan stoppa honom från att kandidera 2024. För många republikaner är det nu en politisk balansgång hur man ställer sig till Donald Trump. Det kan avgöra deras karriär inom partiet. För Demokraterna är den här kilen viktig, den mellan MAGA-rörelsen och övriga republikaner.
Men låt oss hoppas att kvinnornas röster hörs den första tisdagen efter den första måndagen i november. Låt oss hoppas att USA på sikt, med någorlunda gott samvete, återigen kan kalla sig The land of the free. För det vi ser nu är stora kliv i fel riktning. Målmedveten, strategisk nedmontering av demokratiska fri- och rättigheter över tid kan bära frukt. Ruttna äpplen. Se och lär, Sverige.
Text: Maria Arkeby, biträdande verksamhetschef på Tankesmedjan Tiden
