I Danmark genomför Socialdemokraterna en rad förändringar av pensionssystemet. Seniorpension och Arnepension. Vad innebär de? Josepha Lindblom reder ut och uppmanar svenska arbetarrörelsen att lära av danskarna.
Få har missat att medellivslängden i Sverige liksom i resten av världen fortsätter att öka kraftigt. Ökningen av livslängden utmanar världens pensionssystem och många länder har tvingats till att strama upp sina generösa regelverk. I Sveriges fall står pensionssystemet robust eftersom det är frikopplat från stadsbudgeten, som med undantag för grundskyddet, finansieras genom avgifter. När pensionspengar ska räcka under fler år blir pensionerna däremot allt lägre. De flesta är därför eniga om att något behövs göras för att inte pensionerna ska minska ytterligare. I Sverige är den politiska lösningen att alla löntagare ska arbeta längre upp i åldrarna. Åldersgränserna i pensionssystemet ska därför höjas kraftigt de kommande åren. Första höjningen av pensionsåldern skedde redan vid årsskiftet 2020. Då höjdes gränser för när man kan ta ut sin inkomst- och premiepension till 62 år. Vid 2023 sker nästa stora justering. Då höjs åldersgränserna för grundskyddet, det vill säga garantipension, bostadstillägg och äldreförsörjningsstöd till 66 år. Samtidigt kommer den lägsta åldersgränsen för att ta ut inkomst- och premiepensionen höjas till 63 år. Därefter kommer riktåldern att höjas i takt med att medellivslängden ökar.
Även om en ökad medellivslängd är någonting positivt finns det ingenting som säger att alla löntagare också har en möjlighet att arbeta högre upp i åldrarna. Tvärtom ökar inte livslängden för alla grupper. Personer med högskoleutbildning lever i genomsnitt sex år längre och har fler friska levnadsår än de som saknar gymnasieutbildning. Kroppen åldras olika beroende på hur man levt och vilken arbetsmiljö man har haft under sitt yrkesliv. De som är mest sjuka och har kortast prognostiserad medellivslängd arbetar dessutom oftare i yrken som är mer påfrestande för kroppen och mentalt stressande.
Arbetsmiljön för den yrkesgrupp där flest kvinnor i Sverige arbetar inom, undersköterskeyrket, är krävande. Andelen undersköterskor som upplever att arbetet är fysiskt påfrestande är cirka 60 procent, medan det för genomsnittet på arbetsmarknaden är ungefär 28 procent. Samtidigt rapporterar ungefär 85 procent av undersköterskorna att de saknar inflytande över hur de fördelar sin tid på arbetet, vilket kan jämföras med cirka 42 procent för arbetsmarknaden i sin helhet. De kvinnodominerade branscherna inom vård och omsorg och utbildning präglas dessutom av en hög sjukfrånvaro. Dubbelt så många per 1000 anställda i vård och omsorg var sjukskrivna år 2013 jämfört med genomsnittet för övriga branscher. Förutsättningarna för att orka arbeta längre ser alltså väldigt olika ut. Det finns därför ett stort behov av en ventil i pensionssystemet.
Den tidigare ventilen i pensionssystemet var sjukersättningen, som förut kallades för förtidspension. Sedan 2008 har antalet nybeviljningar inom sjukersättningen minskat mycket kraftigt…
Det här var ett utdrag av en text från nr 4/2020 av Tiden. Beställ hem tidningen här och läs hela texten: https://natverkstan.premium.se/tidskrift/tiden
