En fredagskväll satt jag och mina vänner och diskuterade kriminalpolitik. Det var en fredagskväll som många andra, där de stora frågorna entusiastiskt tacklades och visioner om framtiden väcktes. Sådana kvällar känns allt möjligt. Stora reformer, omvälvande tankar, snabba och stora förändringar. Varför har ingen tänkt på just det här förslaget förut? Varför är alla andra så fantasilösa och vi så smarta?
Någon hade läst om de gängkriminella svenskarna i Danmark som blev dömda till långa fängelsestraff. Hen hade läst att i Danmark kan åklagaren vänta med att lägga fram bevisning till själva rättegången. I Sverige måste en misstänkt i stället få reda på all bevisning innan rättegången. Här får domstolen bara ta ställning till det som framkommer i rättssalen, det kallas för omedelbarhetsprincipen. Den innebär i praktiken att en gängledare i Sverige kan säga ”inga kommentarer” under en hel förundersökning för att sedan i rättegången anpassa sina svar och klara sig lindrigare undan.
Jag och mina vänner kunde just där och då inte se en enda nackdel med att ta bort den delen av svensk lagstiftning. Helst genast. Ingen av vännerna den kvällen var politiskt aktiva, så det bestämdes att det var jag som skulle driva frågan och förändra hela det svenska rättssystemet…
Det här var ett utdrag av en text från nr 4/2020 av Tiden. Beställ hem tidningen här och läs hela texten: https://natverkstan.premium.se/tidskrift/tiden
