Den 1 januari 2020 ska den statliga inkomstskatten på de högsta löneinkomsterna slopas. Det är ett av de första konkreta skatteförslag som kommer ut ur januariöverenskommelsen. Samtidigt pågår en allt livligare skattediskussion bland ekonomer som snarare fokuserar på problemen med beskattningen av kapitalinkomster.
Utgångspunkten för diskussionen är dels att det finns ett behov av att öka skatteinkomsterna framöver, när kommunernas kostnader för välfärden ökar, dels att kapitalskatter har sänkts och urholkats under en längre tid.
I förra numret av Tiden skriver Torbjörn Hållö om de olycksaliga förändringarna av fastighetsskatten samt slopandet av arvs-, gåvo- och förmögenhetsskatten. Dessa reformer har varit starkt pådrivande för att Sverige är det land där inkomstskillnaderna och förmögenhetsskillnaderna ökat snabbast. Men det är inte allt.
Principen i den senaste stora skattereformen var att alla kapitalinkomster skulle beskattas lika. Av denna princip finns bara knappt urskiljbara spår i dag.
Inkomst av kapital omfattar mer än fastigheter och underlag för förmögenhetsskatt. Det är det i särklass mest gynnade inkomstslaget, av flera skäl.
Principen i den senaste stora skattereformen var att alla kapitalinkomster skulle beskattas lika. Av denna princip finns bara knappt urskiljbara spår i dag. Den ”likformiga” skattesatsen på 30 procent gäller egentligen enbart räntor. På pappret gäller den även utdelning och vinster från börsnoterade aktier. Men om du öppnar ett investeringssparkonto (ISK) för dina aktieinnehav tas skatten i stället ut på en så kallad schablonintäkt. Det innebär att oavsett vilken utdelning dina aktier gett eller om du sålt aktier som stigit i värde, räknar Skatteverket med att du bara har fått en dryg procents avkastning per år på dina totala innehav.
Nu spår många att de glada dagarna på börsen är över. Men de senaste tio åren har svenska börsen i genomsnitt gett en avkastning på drygt 10 procent per år. ISK har under perioden varit en mycket förmånlig sparform. I en jämförelse gjord av Ekonomistyrningsverket 2016 innebar en så hög avkastning att skatten på ett aktiesparande inom ramen för ISK enbart blir 11 procent. Antalet innehavare av investeringssparkonton har fördubblats varje år sedan införandet och landat på en nivå av drygt två miljoner, av förklarliga skäl.
På samma sätt används schablonintäkter när kapital kanaliseras till pensionssparande. Avkastningen räknas i år enbart vara en halv procent av det sparade kapitalet. Skattesatsen på det är dessutom nedsatt till 15 procent.
Avkastningen av att bo i egen villa eller bostadsrätt är en kapitalinkomst – själva värdet av huset är investeringen. Här finns stora och numera väl kända undantag som dessutom blir större ju dyrare fastighet du har råd att köpa. Fastighetsskatten, eller fastighetsavgiften som den kallas, är liksom ISK en skatt på uppskattad årlig avkastning. Här tas skatten ut på taxeringsvärdet (som ligger under det verkliga värdet med i snitt 25 procent) som 0,75 procent på villor och enbart 0,3 procent för bostadsrätter.
Men det finns ett tak för hur hög fastighetsskatten kan bli, som för närvarande ligger på max 8000 kronor för villor och max 1300 kronor per år för bostadsrätter. Taket innebär att ju mer värdet på en fastighet överstiger en dryg miljon kronor desto mindre blir andelen skatt.
Med en fastighetsbeskattning utan takbegränsning skulle en villaägare i Danderyd betala cirka 70 000 i fastighetsskatt per år i stället för 8000 kronor.
Med en fastighetsbeskattning utan takbegränsning skulle en villaägare i Danderyd betala cirka 70000 i fastighetsskatt per år i stället för 8000 kronor. Som inte det räckte är inte hela vinsten skattepliktig när man säljer sin fastighet och dessutom finns en möjlighet att skjuta upp inbetalningen av vinstskatten under lång tid – en extra bonus till alla fastighetsägare. Värdet av alla dessa uppskov var över 300 miljarder kronor 2017.
Fastigheter är i allmänhet inte en lättrörlig tillgång och inget privatpersoner brukar spekulera i. Icke desto mindre blir det ett väldigt förmånligt skatteläge för individer i storstadsområdena.
Påhejade av den förmånliga beskattningen har inte bara fastighetsvärdena utan även kapitalinkomsterna vuxit mycket snabbt de senaste åren. Ett område utmärker sig särskilt och det är utdelningar och kapitalvinster i fåmansbolag. Lagstiftningen här är mycket komplicerad men kan kort sägas ursprungligen vara tänkt att förhindra att ägare av fåmansägda företag fritt ska kunna välja om de ska ta ut vinst som lågbeskattade kapitalinkomster eller högre beskattad lön. Dessa hinder har luckrats upp och skattesatsen sänkts till 20 procent. Här finns numera stora möjligheter för individer att tjäna pengar med lägre beskattning, vilket också sker.
Utdelningsinkomsterna, dvs pengar som tas ut som vinst i stället för lön, från dessa bolag ökade
från 20 miljarder år 2006 till 111 miljarder år 2017. De utgjorde därmed cirka 70 procent av alla utdelningsinkomster i Sverige och nästan hälften av hushållens totala (netto)kapitalinkomster.
Ett område utmärker sig särskilt och det är utdelningar och kapitalvinster i fåmansbolag.
Är det rörigt? Det ÄR rörigt. För jämförbarhetens skull – antag att samtliga tillgångsslag som beskrivits ovan ger en avkastning på 5 procent per år. Vad blir då den löpande beskattningen? Ränteinkomster är det enklaste exemplet: en miljon på banken ger (gav… när vi hade positiva räntor) 50 000 kronor i ränteinkomster – 15 000 ska betalas i skatt – det blir 30 procent. Men så hög andel skatt behöver som sagt de allra flesta inte betala.
Utdelning på onoterade aktier beskattas med 25 procent, kvalificerade fåmansbolagsaktier med 20 procent Fem procents avkastning på ditt privata pensionssparande beskattas med 7 procent och motsvarade avkastning på en bostadsrätt som är värd 10 miljoner är en skatt på 0,2 procent av avkastningen.
Exemplen ovan visar hur extremt förmånligt beskattade framför allt bostadsrätter och dyra villor är – men även hur stora skillnaderna är för andra kapitalinkomster. I ett system med likformig beskattning ska inkomster, oavsett hur de betalas ut till hushållen, beskattas på samma sätt.
Situationen i dag är att i stort sett inga kapitalinkomster förutom räntor beskattas regelmässigt med 30 procent. Sammantaget har kapitalinkomsterna vuxit kraftigt. Denna utveckling är den absolut mest bidragande orsaken till de ökade inkomstskillnaderna. Räntor, utdelningar, sparande i ISK eller dyra fastigheter och bostadsrätter fördelar sig inte slumpmässigt i den svenska befolkningen. De koncentreras i toppen av inkomstfördelningen. Av de totala kapitalinkomsterna går över hälften till Sveriges rikaste procent och i princip alla kapitalinkomster går till de rikaste tio procenten.
Den sänkta värnskatten är tänkt att öka höginkomsttagarnas vilja att arbeta mer och hårdare när skatten på varje ny intjänad krona blir lägre. Men varför ska de göra det när staten regnar skatterabatter över deras kapitalinkomster utan att de behöver lyfta ett finger?
Samtidigt som de rikaste blir allt rikare blir det nu allt tydligare att kommunerna behöver mer pengar för att finansiera äldreomsorgen, skolan och barnomsorgen. Det är dags att göra någonting åt det, det är dags att höja kapitalbeskattningen.
Åsa-Pia Järliden Bergström, LO-ekonom
