Alla som följer utrikesnyheterna har kunnat konstatera att det ofta är svårt i nyblivna demokratier att få det demokratiska systemet att fungera i praktiken. Politiken i många av dessa länder är till brädden fylld med konflikter, och det är ofta omöjligt att nå breda och stabila överenskommelser på områden där de skulle behövas. Dessa svårigheter beror sällan på författningen; tvärtom har de flesta nya demokratier mönstergilla demokratiska författningar. I stället handlar det om att man ännu inte har utvecklat den demokratiska anda som behövs för att politiska riktningar ska kunna samarbeta om det som förenar dem.
Men detta är inte bara något som drabbar nya demokratier. På senare tid har vi sett hur den demokratiska andan, och därmed samarbetsförmågan, har försvagats i länder där vi tidigare tagit den för given. I USA får en alltmer polariserad kongress allt svårare för att fatta beslut. I Storbritannien, där parlamentarismen har anor från 1500-talet, har vi sett en beslutsprocess om Brexit som knappast svarar mot vad man skulle förvänta sig av en mogen demokrati. Den utdragna regeringsbildningen i Sverige kan ses som en yttring av samma tendens….
Sven Ove Hansson, professor i filosofi
Hela texten finns att läsa i tidningen. De som är tillgängliga gratis börjar med orange färg. Teckna gärna en årsprenumeration för endast 199kr här!
