För 40 år sedan inträffade jordens första stora kärnkraftsolycka utanför Harrisburg i USA. Hotet om en härdsmälta väckte oro över hela världen. Fram till dess hävdades att svåra haverier var så osannolika att de inte behövde beaktas i konstruktionen av reaktorer. Sju år senare, den 25 april 1986, exploderade kärnkraftverket i Tjernobyl.
Det 200 ton tunga cementtaket slungades upp i luften. Ut spyddes en dödlig lava upp till drygt en kilometers höjd. Det var andra gången som det som inte kunde hända hände. 25 år senare, den 11 mars 2011, hände det omöjliga igen, nu i det högteknologiska Japan. Tre reaktorer i Fukushima, konstruerade för att stå emot jordbävningar, men inte en 15 meters tsunami, smältes ned. Panik utbröt och över 100000 evakuerades.
I tre nya böcker om Tjernobyl, Manual for Survival:A Chernobyl Guide to the Future av Kate Brown, Midnight in Chernobyl: The Untold Story of the World’s Greatest Nuclear Disaster av Adam Higginbotham och Chernobyl: The History of a Nuclear Catastrophe av Serhii Plokhy avslöjas hur de drabbade dog eller fick livslånga strålningseffekter helt i onödan!
Skälen var politiska och ekonomiska. Plokhy påvisar hur den ofelbara sovjetstaten gjorde allt för att dölja den farliga sanningen om ”den fredliga atomen”. Olyckor hade ägt rum före Tjernobyl, men på grund av censur, byråkratiskt krångel och omöjliga ekonomiska mål förhindrades studier för att dra lärdomar från dessa missöden.
Brown noterar likheterna mellan sovjetstatens och västs agerande. Båda sidor offrade allmänhetens hälsa och skadade miljön för att uppnå planerade produktionsmål och upprätthålla den geopolitiska konkurrensen. Samtidigt krävde vetenskapsmän i många länder förgäves att långsiktiga studier av katastrofen skulle genomföras.
När Fukushima imploderade 2011 fanns det fortfarande ingen etablerad kunskap om effekterna av kronisk utsatthet av lågskalig radioaktivitet eller om hur radioaktivt avfall fortsätter att cirkulera åratals efter en olycka.
Efter 30 minuter började man spy och få extrem huvudvärk. Några timmar senare svällde kroppen upp, huden blev först purpurfärgad, sedan svart
Böckerna ger även fasanfulla detaljer av katastrofen. Utan tidigare information rusade folk omkring helt oskyddade. I hettan blev man vanvettigt törstig och drack det kontaminerade vattnet. Brandmännen bar omkring radioaktivt bråte, deras stövlar brändes fast i marken. Efter 30 minuter började man spy och få extrem huvudvärk. Några timmar senare svällde kroppen upp, huden blev först purpurfärgad, sedan svart och började flagna av. Stadsbussar från Kiev väntade i timmar innan beslut om evakuering fattades. Både bussarna och senare passagerarna blev därmed radioaktiva och spred smittan vidare.
Brown menar att vi inte ska se Tjernobyl som en isolerad händelse utan som ett utropstecken, som varnar för den nya värld vi håller på att skapa.
Recensenten Sophie Pinkham ställer frågan till dem som i kärnkraften ser lösningen på klimatförändringen i säkrare och mindre giftiga reaktorer: Vad händer vid en olycka? Och med avfallet? Higginbotham påpekar att bara i USAfinns hundra aktiva kärnkraftsreaktorer. Frankrike hämtar 75 procent av sin el från kärnkraftverk, och Kina har i drift 39 och bygger ytterligare 20.
Från kärnkraft till kärnvapen
Pinkham tillägger att USA:s oförmåga att besvara frågorna om kärnenergins faror, visar att det inte bara är auktoritära regimer som har dålig katastrofberedskap. Hon understryker vidare det förnyade hotet av ett kärnvapenkrig framkallat av Trumps uttåg från 1987 års INF-avtal. Ett avtal som efter påtryckningar från en kraftfull folklig antikärnvapenkampanj, understödd av politiker som Olof Palme och Willy Brandt, undanröjde alla USA:s och Sovjets landbaserade nukleära medeldistansmissiler i Europa.
Nu ska Pentagon utvidga sitt program av ”lågintensiva” kärnvapen (av samma styrka som fälldes över Hiroshima och Nagasaki). Samtidigt har USAplacerat ut några av de mest kraftfulla vapen de har till Europa: sex strategiska bombplan i Storbritannien med kapacitet för kärnvapen. De har redan gjort flyguppdrag över Östersjön bekräftar amerikanska flygvapnet för SVT Nyheter. (23 mars 2019).
Frågeställningarna går rakt in i dagens svenska debatt. Parallellen mellan hur vi hanterar erfarenheterna avoch kunskapen om dessa civila nukleära katastrofer och det vi gör eller inte gör i förhållande till de militära nukleära farorna är lika uppenbar som skrämmande.
Vi saknar en informativ och uthållig debatt kring dessa överlevnadsfrågor. I stället har vi en riksdagsmajoritet som inte vill att Sverige skriver på FN-konventionen om ett allomfattande kärnvapenförbud TPNW(The Treaty on the Prohibition of Nuclear Weapons) och partier som menar att säkerhet ska sökas under Natos radioaktiva paraply!
ÖB agerar politiskt
Försvarsmakten, som ska försvara vårt land och vår militära alliansfrihet, har i sitt remissvar till den så kallade Lundinutredningen levererat en makaber partsinlaga till den politiska debatten. I sin iver att försvara ”den rådande kärnvapenordningen”, som inte får störas, avslöjar de ett ytterst tätt och hittills okänt samarbete med USAoch Trumpadministrationen. Ganska öppet säger man att Försvarsmakten också är delaktig i ”nukleär verksamhet” och tänker fortsätta att vara det.
ÖBbygger kanske sin slutsats på uppfattningar som torgförts av forskningsledaren vid FOI, Johan Rydqvist, som i januari påstod att FN:s konvention om kärnvapenförbud ökar risken för kärnvapenkrig. Samtidigt proklamerade hans kollega vid FOI, Robert Dalsjö, att ”kärnvapen och kärnvapenavskräckning är grundbulten i den internationella ordningen sedan 1945. Om man förbjuder det så rasar hela den världsordningen samman” (TT).
I stället har Läkare mot Kärnvapen reagerat: ”Uttalanden om att världsordningen vilar på kärnvapen, och skulle rasa om kärnvapen förbjuds, går alltså emot NPT:s syfte [ickespridningsavtalet] och riskerar att försvaga NPT:s ställning som internationell rätt.”
I juni 2018 kom det finska utrikesutskottet till samma slutsats i ett enhälligt betänkande om den påstådda oförenligheten mellan NPToch TPNW: ”Konventionen om kärnvapenförbud utgör enligt utskottet i sig inte ett hot mot icke-spridningsfördraget eller det fullständiga provstoppsavtalet NPT eller mot de internationella förpliktelser som följer med dem. Snarare stöderoch kompletterar konventionen de andra avtalen och förpliktelserna.”
Den 6 mars i år skrev fredsforskaren vid Sipri, Tytti Erästö, följande: ”Det skulle vara svårt att hävda att det råder en oförenlighet mellanTPNWoch NPT, eftersom den förra så tydligt bygger på NPT:s artikel viom nedrustning.” Hon tillägger: ”förutom att kodifiera det rådande nukleära monopolet av ett fåtal länder 1970, så förutsåg NPTockså behovet av förändring, och därför kan det inte användas evinnerligen för att försvara status quo.”
Letar man länge, hittar vi också en krismedvetenhet inom Försvarsmakten. I FOI-rapporten Kärnvapenhot och civilt försvar – en kunskapsöversiktfrån 2017 konstateras, att utredningar på området genomfördes för minst 30 år sedan, men att mycket lite forskning har skett i modern tid. Detta har fört med sig att medvetenheten och kunskapen kring kärnvapen och civiltförsvar till stor del har gått förlorade.
FOI besvarar frågan om det föreligger ett kärnvapenhot mot Sverige så här: ”En oönskad händelse med kärnvapen skulle vara möjlig, till exempel genom misstag, felfunktioner eller avsiktlig överflygning med kryssnings- eller ballistiska robotar. Även blindgångare, det vill säga ett odetonerat kärnvapen, bör beaktas. En sammantagen bedömning av Sveriges geografiska läge, närvaron av kärnvapen i närområdet och möjligheten för en väpnad konflikt i närområdet gör att det finns ett kärnvapenhot.”
Man undrar om ansvariga politiker, ÖB och hans anställda experter läst denna rapport.
Man undrar om ansvariga politiker, ÖB och hans anställda experter läst denna rapport.
Till och med finansvärlden inser faran. Fjärde AP-fonden rensade i januari bort alla bolag med koppling till kärnvapen, totalt 45 stycken, främst amerikanska, ur sin portfölj.
Majoriteten i riksdagen och Natoanhängare påstår att en ja-röst till kärnvapenförbud skulle innebära sanktioner från kärnvapenalliansen Nato och Pentagon. Sådana är ytterst osannolika. USAvill framför allt sälja vapen, som det svindyra och mediokra patriotmissilsystemet. I debatten har dessutom upplysts att Natos operativa chefer i Bryssel inte ens tänkt tankenatt ett undertecknande av TPNWskulle påverka pågående samarbeten med Sverige.
En kärnvapenfri värld är möjlig
Att söka skydd under ett kärnvapenparaply är som att sätta på sig en global självmordsväst. Eller att hålla en laddad pistol mot tinningen.
Att gå med i Nato och aktivt stödja dess kärnvapendoktrin vore dessutom att legitimera en förberedd planetär självmordsplan; det skulle ge oss ständig osäkerhet, inte hållbar säkerhet.
”Att Sverige gav sitt stöd till konventionen vid omröstningen är helt i linje med vår nedrustningspolitik som del av en bredare säkerhetspolitik. Kärnvapen är det enskilt största hotet mot mänskligheten”, kommenterade Margot Wallström efter omröstningen i FN.
I sitt förstamajtal framhöll Stefan Löfven en annan kurs än att ge efter för hot eller söka illusorisk säkerhet byggd på domedagsvapen. Han talade om ”det absurda faktum, att stater fortfarande försöker bygga sin yttersta säkerhet med kärnvapen som har kraftenatt förgöra allt mänskligt liv. Det kräver att många små, europeiska röster, förenas till en stark, och att eukliver ut på den globala arenan som en kraft för samarbete, nedrustning och demokrati. Som Palme påpekade, är den starkaste säkerheten den gemensamma säkerheten.”
Regeringen har full rätt att göra en avsiktsförklaring att Sverige stöder TPNW
Regeringen har full rätt att göra en avsiktsförklaring att Sverige stöder TPNW och att riksdagen borde ratificera. För detta finns ett kompakt stöd både hos allmänheten och i partiets medlemsorganisationer.
Socialdemokratiska partiledningen är därtill politiskt förpliktigad genom kongressbeslut 2017: ”Efter år av stagnerande arbete för kärnvapennedrustning driver Sverige nu frågan om ett förbud mot kärnvapen. I år inleds viktiga förhandlingar om ett globalt förbud inom ramen för Förenta Nationerna. Som ett led i arbetet med att förbjuda kärnvapen globalt måste alla åtgärder övervägas. Såväl lagstiftning som kärnvapenfria zoner kan bli aktuella som ett sätt att implementera ett globalt kärnvapenförbud. Vårt mål är en kärnvapenfri värld.”
Pierre Schori
diplomat och fd biståndsminister
