Hur ska vi förstå de reaktionära och vår tids högekonsservativa våg? I Fronesis nr 76–77 undersöks ideologin och den politiska strategin hos reaktionära rörelser på frammarsch.
Att vara progressiv är att tro på att en mer demokratisk och rättvis värld är möjlig och önskvärd. Det är en tro på att orättvisor och förtryck inte är något naturligt och ofrånkomligt, utan en effekt av en politisk och ekonomisk ordning. Från denna horisont kan det te sig obegripligt att vissa människor väljer att sträva bakåt – inte bara utifrån en föreställning om att ”det var bättre förr” utan till synes också i längtan efter en samhällsordning med asymmetriska maktförhållanden som inte kan omförhandlas.
Sådana personer beskrivs ofta som ”reaktionära” av sina progressiva meningsmotståndare, eftersom deras åsikter uppfattas just som en reaktion mot förändring. Reaktionen betraktas ofta som irrationell och känslodriven. Hur kan någon förnuftig människa motsätta sig självklarheter som mänskliga rättigheter, likhet inför lagen, lika rättigheter och möjligheter att rösta i demokratiska val, rätten att bestämma över den egna kroppen och leva ut sin sexuella läggning?
Svaret har ibland handlat om att det måste röra sig om en psykosocial avvikelse. Den nederländske statsvetaren Cas Mudde har beskrivit detta antagande som att reaktionära rörelser patologiseras på så sätt att deras åsikter ses som en avvikelse från de värderingar som bärs upp av befolkningsflertalet i de västerländska samhällena. Ett exempel på ett sådant synsätt är den amerikanska studien av den ”auktoritära personligheten”, genomförd strax efter andra världskrigets slut under ledning av den kritiske teoretikern Theodor Adorno.
Spolar vi fram till mer dagsaktuella händelser kan en liknande tendens skönjas i förklaringarna till att Donald Trump kunde väljas till usa:s president 2016. Plötsligt dök det upp en rad artiklar i dagspressen som uppmärksammade neurovetenskaplig forskning om att hjärnorna hos personer med konservativa respektive liberala åsikter tycks fungera på olika sätt…
Det här är en låst artikel. Logga in eller beställ prenumeration för att läsa mer.
