Allt fler föräldrar behöver hjälp från civilsamhället för att kunna ge sina barn mat. I dag, i Sverige. Det ligger nära till hands att tro att levnadskostnadskrisen beror på saker utanför politikens kontroll. Men då gör vi det lite väl enkelt för oss, skriver Amanda Schulin.
Hos kronofogden jobbar man med samtalsverktyget ”Den goda spiralen” för personer som är i, eller riskerar att hamna i, ekonomiska problem. I det pekas ett antal skyddsfaktorer ut som minskar risken för privatekonomiska problem. Dessa är bland annat att ha ett sparande, ett socialt nätverk, en regelbunden inkomst samt en god hälsa.
Jag tickar, mer eller mindre, alla dessa boxar. Dessutom äger jag mitt boende, har en avslutad eftergymnasial utbildning, är medlem i a-kassa och fack sedan många år och är gift med mina barns pappa (som även han tickar boxarna). Vi har alltså två inkomster i hushållet.
Ändå har jag det senaste året känt en tilltagande ekonomisk stress. Det har delvis att göra med personliga omständigheter. Någon av oss har varit föräldraledig hela tiden och vi har således inte haft två hela inkomster på ett tag. Våra jobbsituationer har blivit mer osäkra, nästan skrattretande otajmat (det vill säga samtidigt) och att gå från ett till två barn var ekonomiskt lite mer kännbart än vad vi förväntade oss.
Men den absolut tyngsta anledningen är, föga förvånande, inflationen. Och vissa saker går inte att införa köpstopp på…
Det här är en låst artikel. Logga in eller beställ prenumeration för att läsa mer.
