Idédebatt och analys som förnyar arbetarrörelsens frihets- och jämlikhetssträvan

Från mumintrollen till maktskifte i Karlstads kommun - Linda Larsson

Denna text är publicerad i tidskriften Tiden nr 1/2023.

Socialdemokraterna i Karlstad ökade med 7,3 procentenheter i valet 2022. Linda Larsson beskriver de viktiga lärdomarna efter valnederlaget 2018 och arbetet för att nå framgång. Och så får vi reda på varför de kallar nya styret för grönröda i stället för rödgröna. 

 

Måndagen den 10 september 2018. Socialdemokraterna Karlstad hade i gårdagens val tappat fyra mandat vilket innebar 18 mandat av kommunfullmäktiges 61 mot tidigare 22. Det sämsta kommunvalet någonsin och detta med mig, Linda Larsson, som förstanamn efter min första hela mandatperiod som kommunalråd i opposition. Jag mådde fysiskt illa.  

 

Jag ville stänga av mobilen och dra täcket över huvudet, gråta och skrika ut min besvikelse och frustration. Vi som kämpat så. Vi hade, initierat av mig, jobbat med utvecklingsarbete för att öka delaktigheten och stärka alla socialdemokratiska gruppledare i nämnder och bolag i deras ledarskap. Laget före jaget. ”Sveriges vassaste opposition.” Jag har svårt att sätta ord på den besvikelse jag kände där och då, men jag är också tävlingsmänniska. Jag bestämde mig för att inte knäckas och för att kämpa vidare för en revansch.  

 

Det tog ju ytterligare fyra år att uppnå och ytterligare en mandatperiod i opposition. Jag ska här försöka berätta min historia och beskriva hur vi jobbade under mandatperioden 2019–2022. För när allt känns som värst och botten är nådd, då finns det bara en väg och det är uppåt och framåt. Den första tiden efter valet 2018 förde vi samtal med samtliga partier men det saknades förutsättningar för ett maktskifte. Det blågröna styret (M-MP-C-KD-L) fortsatte att styra kommunen i minoritet med Socialdemokraterna och övriga partier i opposition.

Det är svårt att dra några slutsatser av varför de valde att fortsätta styra tillsammans. Vi hade fått många signaler på att samarbetet knakade i fogarna men gissningsvis så var det tryggheten i att veta vad man har och ovissheten om framtiden som var avgörande. Bilden av S som ett maktparti spökade nog också för flera, framför allt för de mindre partierna. Vi förhandlade dock till oss två oppositionsråd, så jag fick en kollega, Anders Tallgren, vilket betydde att vi kunde ”växeldra” under perioden. Vi gavs också möjlighet att utöka våra politiska resurser till två politiska sekreterare, mot tidigare en. Vi valde då att rekrytera en politisk sekreterare med inriktning på kommunikation.  

 

Valet 2018 blev ett väldigt speciellt val lokalt. Några år tidigare hade det finska företaget Muminvärlden uttryckt sitt intresse av att etablera en sagopark i ett av våra friluftsområden, Skutberget. Ett område som sedan tidigare utpekats som en möjlig plats för etablering av någon form av besöksmål. Socialdemokraterna var positiva till en företagsetablering, med allt vad det innebär av fler besökare, nya jobb och utveckling för kommunen.  

Trots att vi var i opposition så drabbades vi mest av missnöjet mot etableringen

Men motståndet i det här sammanhanget växte till något vi inte upplevt förut. Det bildades en förening och senare också ett lokalt politiskt parti som fick hela tre mandat i kommunfullmäktigevalet. Trots att vi var i opposition så drabbades vi mest av missnöjet mot etableringen. Etableringen fick stå som symbol för det kommersiella mot allmänintresset.  

 

I den valanalys som partiet lokalt tog fram, så drogs ett antal slutsatser. Självklart hade Muminfrågan haft stor betydelse, men det fanns flera orsaker till det dåliga valresultatet: 

 

  1. Trender nationellt och internationellt. Socialdemokratin gick dåligt i hela Europa.
  2.  Ideologisk otydlighet. Vi hade haft för stort fokus på jobb och tillväxt och för lite fokus på välfärd. För få ideologiska konflikter i kommunen.
  3. Osäkerhet om vilka som styr kommunen. Våra företrädare hade tagit på sig ett för stort ansvar i opposition.
  4. Muminfrågan. Det lokala missnöjespartiet tog tre mandat (4,75 procent) och vi förlorade totalt fyra. Vi såg också effekter i valresultatet geografiskt, där vi tappade i traditionella valdistrikt i närheten av Skutberget, utan annan förklaring än etableringen.
  5. Valrörelserelaterade orsaker. Oklar ansvarsfördelning mellan olika nivåer inom partiorganisationen med mera.

 

Utifrån ovanstående slutsatser samt insikter från både regionala och nationella valanalyser så började vi (kommunalråd och politiska sekreterare) arbetet med att ta fram en ”oppositionsstrategi” för vårt arbete i kommunen. Kopplat till strategin tog vi också fram en kommunikationsplan.  

 

Oppositionsstrategin mynnade ut i tio slutsatser som utgjorde inriktningen för vårt politiska arbete under mandatperioden. Här följer de sex första och kanske viktigaste:  

 

  1. Mindre fokus på det parlamentariska arbetet (kommunfullmäktige, kommunstyrelsen, nämnder och bolag) och mer fokus på utåtriktade aktiviteter, såsom besök på arbetsplatser och hos organisationer. 
  2. Ökat fokus på välfärdsområdet, såväl kommunens verksamheter som föreningar och intresseorganisationer. 
  3. Sträva efter att fördela våra aktiviteter, och som en följd av aktiviteterna, vår kommunikation, enligt principen 50 procent välfärd, 25 procent jobb, tillväxt, bostäder, infrastruktur och 25 procent miljö och klimat 
  4. Anordna fler öppna möten och dialogmöten och oftare träffa medborgare och S-föreningar.
  5. Söka ideologisk konflikt i sakfrågor och tydliggöra konfliktytorna i nämnderna. 
  6. Alltid tänka på att Socialdemokraterna ska finnas nära människors vardag och vår politik omfattar hela kommunen. 

  

Vi hade sedan tidigare utvecklat vårt arbete med systematisk uppföljning i ett exceldokument som vi döpt till ”Masterplan”. Här förtecknades samtliga punkter i det kommunala handlingsprogrammet med olika kolumner för olika aktiviteter och vem som ansvarade. När någon har frågat hur det går med handlingsprogrammet så har exceldokumentet varit värdefullt. Det som inte är dokumenterat, riskerar också att glömmas bort. Veckorna rusar ju fram i den politiska vardagen.  

 

Vi tog verkligen till oss av valanalysens slutsatser och förändrade vårt arbetssätt. Vi kommunalråd hade en tydligare ansvarsfördelning där jag skulle synas mer i frågor kopplade till välfärdsområdet och min kollega Anders Tallgren tog huvudansvaret för frågor kopplade till jobb, tillväxt och infrastruktur. I den viktiga klimatfrågan bedömde vi att båda skulle synas för den skulle bli viktig bland förstagångsväljarna.  

I all extern kommunikation använde vi titlarna oppositionsråd eller kommunalråd i opposition, för att tydliggöra att vi inte styrde, och hade ansvaret, i kommunen.  

 

Precis efter att vi arbetat fram vår oppositionsstrategi, så bröt pandemin ut och det politiska arbetet tvingades i stor utsträckning bli digitalt. Det förändrade så klart förutsättningarna i grunden för det politiska arbetet. Vi kunde helt enkelt inte genomföra verksamhetsbesök eller andra besök och dialogmöten så som vi hade tänkt. Men vi höll fast vid fördelningen av aktiviteter och vår kommunikation och mätte kontinuerligt hur vi lyckades uppfylla ambitionen. Under mandatperioden blev vi omnämnda ungefär en gång per dag i snitt i media så vi arbetade verkligen aktivt hela tiden. Jag vill verkligen poängtera vikten av att målsätta det politiska arbetet, att engagera förtroendevalda och medlemmar och att mäta resultatet!  

 

Socialdemokraterna valde att under mandatperioden stoppa planerna på Muminvärldens etablering. Detta genom att besluta att inte stödja ett överklagande av en dom i mark- och miljödomstolen. Detaljplanen har därmed fallit och frågan avfördes från den kommunala dagordningen. Skönt på ett sätt, men givetvis en personlig förlust att jag inte lyckades övertyga karlstadsborna om fördelarna med etableringen. Frågan hade tagit mycket tid och kraft men man måste också inse när ”loppet är kört” och våga ompröva politiken. 

 

År 2022 var det äntligen valår igen. Pandemin avtog och vi kunde äntligen börja bedriva ett politiskt arbete med fysiska möten och traditionella väljarkontakter.  

 

Valledningen lade ner en hel del arbete på att göra lokala budskap kopplade till ”Magdas” tre prioriteringar. Dörrknackning var vår huvudsakliga metod i valrörelsen. Vi hade inget samarbete med någon reklambyrå, utan vår kommunikatör producerade allt valmaterial själv, vilket gjorde att vi kunde köpa en hel del reklam i digitala kanaler. Vi knackade dörr och samtalade fyra vardagkvällar i veckan samt söndagar. Självklart hade vi behövt vara ännu fler valarbetare, vi nådde inte alls vårt lokala samtalsmål, men vi jobbade så hårt vi kunde.  

Valnatten 2022 blev något helt annat än 2018.

Magda var populär, det märkte vi när vi knackade. Vi kom snabbt in på sakfrågor, framför allt välfärdsfrågor och mycket oro för polarisering och SD:s framgångar. Bilden var inte lika mörk i Karlstad som i den nationella debatten. Vi upplevde att vi i hög grad fick diskutera välfärdsfrågor i Karlstad, något som jag är övertygad om att vi själva lagt grunden för genom att verkligen sätta de frågorna på agendan under hela mandatperioden. Många av mina kommunalrådskollegor runt om i landet vittnar om att helt andra frågor var högst på agendan men hos oss handlade samtalet om äldreboenden i egen regi, pengar till skolan och ökad jämlikhet i människors levnadsvillkor mellan olika bostadsområden.  

 

Valnatten 2022 blev något helt annat än 2018. Det nationella valet, som ju verkade positivt i början på kvällen men sedan vände till en förlust, var förstås en märklig upplevelse. Men när de lokala siffrorna började komma så steg stämningen på valvakan. Vi tog tillbaka de fyra mandaten och ökade med 7,3 procentenheter och landade på 36,6 i stöd. Vilken glädje och lättnad! Nu skulle det förhandlas om maktskifte, nåt annat fanns inte på kartan.  

 

Jag och Anders Tallgren utgjorde förhandlingsdelegation och vi förde samtal med samtliga partier utom SD. Vi kände direkt att det ”klickade” med Miljöpartiet och Centerpartiet. Vi kände en värdegemenskap och vi delade höga ambitioner med vad vi ville åstadkomma. Det blev en del förhandlingar framför allt kring vissa positioner och en del ”knäckfrågor” men det mesta gick enkelt att komma överens om. Centerpartiet vägrade dock samarbete lokalt med Vänsterpartiet, så någon majoritet i fullmäktige kunde vi inte uppnå. Men S, C och MP har sammanlagt 29 av 61 mandat och att V och SD ska inta samma position i sakfrågor är inte så sannolikt.  

 

Vi lade i princip våra tre kommunala handlingsprogram på bordet, identifierade en del ”problemfrågor” som diskuterades igenom ordentligt och skrev sedan ihop en politisk plattform som bland annat bygger på vår gemensamma värdegrund. 

Så här står det i inledningen:  

”Det som bland annat förenar våra partier är ekonomiskt ansvar, rättvis klimatomställning för en hållbar samhällsutveckling, trygghet genom hela livet, fokus på digitalisering, innovation och ett jämställt ledarskap för framtidstro. Ett modernt ledarskap helt enkelt. Vi omfattas också av en stark övertygelse om folkrörelser, folkbildning, föreningsliv och företagande som starka, positiva förändrings- och utvecklingskrafter i hela Karlstads kommun.” 

 

Så inleds vår plattform och vi är lite stolta över våra fyra ”f” som är hyfsat lätta att komma ihåg och tacksamma att kommunicera bland våra medlemmar och väljare.  

Vi är också överens om att Karlstads kommun ska präglas av tolerans, humanism och medmänsklighet.  

 

Vi valde att kalla oss för det ”grönröda styret”. En viktig markering av att det här styret är något annat än det traditionellt ”rödgröna”. Vi har tagit fram en logga och vår ambition är att detta ska vara en början på ett långsiktigt samarbete. Jag vill understryka att personkemi och relationsbygge är viktigt i alla samarbeten. Vi inledde vårt koalitionssamarbete med en ”kickoff” där våra företrädare fick träffas och diskutera bland annat samarbetsformer och ledarskap i vårt styre.  

 

Det kommer att bli en utmanande mandatperiod med lågkonjunktur och inflation. Men vi strävar efter, och är stolta över, att vara ”ett grönrött ljus i mörkret”.  

 

Linda Larsson, kommunstyrelsens ordförande i Karlstad