Idédebatt och analys som förnyar arbetarrörelsens frihets- och jämlikhetssträvan

Filterbubblan är död  (den var aldrig ens vid liv) - Karl Anders Lindahl

Denna text är publicerad i tidskriften Tiden nr 1/2021.

 

Vår vilja att skylla oönskade valresultat på ondskefulla algoritmer och techjättars girighet är kanske bekväm – men visar sig ha väldigt lite stöd i vetenskapen. Den som lyfter blicken finner snarare ett klassförakt och en ovilja att ta människor på allvar, skriver Karl Anders Lindahl.

 

Polarisering. Filterbubblor. Ekokammare. Under det senaste decenniet har det näst intill blivit en sanning att sociala mediers baksidor kan vara skadliga för samhället – kanske till och med en fara för demokratin. För först kom ju brexit. Sedan blev Donald Trump president i USA. Sedan ökade Sverigedemokraterna för fjärde valet i rad – samtidigt kunde vi se liknande utveckling världen över. Storögda och chockade frågade vi oss ”vad är det som händer?” och tänkte oss att svaret kanske fanns där i den berömda filterbubblan.

Teorin, som fick stort genomslag i början av 10-talet efter Eli Parisers bok ”Filterbubblan”, går ut på att personer som tillbringar mycket tid i sociala medier löper stor risk att vaggas in i ett tunnelseende, där en algoritm bara levererar det personen i fråga vill se. Scroll efter scroll, delning efter delning, klick efter klick kommer personen längre och längre in i bubblan, tappar helhetsperspektivet, tappar verklighetsuppfattningen och förlorar förmågan att förstå andra människors synpunkter och politiska uppfattningar.

Plötsligt har Facebook och Instagram blivit ett perfekt verktyg för att radikalisera icke ont anande väljare. Problemet är att det finns väldigt få bevis på att det här stämmer.

När förståelsen försvinner, då försvinner också respekten. Rimligheten. Rädslan tar över och med ett krampaktigt grepp om mobilen blir man alltmer övertygad om att omvärlden är på väg att tippa över ruinens brant. Plötsligt har Facebook och Instagram blivit ett perfekt verktyg för att radikalisera icke ont anande väljare. Problemet är att det finns väldigt få bevis på att det här stämmer.

Det går inte att komma ifrån hur vårt samhälle förändrats senaste 10–15 åren. Alla kan se det, alla har upplevt det. Det digitala spelar roll. Det digitala är politiskt. Men till den som söker svar i ondskefulla algoritmer som i girighetens namn lurar människor att ha åsikter de egentligen inte har vill jag bara säga detta: du kommer inte hitta det du söker.

Sedan Trump och brexit har intresset för sociala medier-forskning ökat, något som fört med sig ökade anslag. Bilden över vad vi vet och inte vet blir lite tydligare för varje ny studie som görs.

Professor Andreas Jungherr vid universitetet i Jena är en av de mest framträdande forskarna på…

Det här var ett utdrag av en text från nr 1/2021 av Tiden. Beställ hem tidningen här och läs hela texten: https://natverkstan.premium.se/tidskrift/tiden

 

 Karl Anders Lindahl, digital strateg