Denna text är publicerad i tidskriften Tiden nr 1/2021.
Tidigare sågs internet på som ett digitalt torg. I dag är internet samhällsnödvändig infrastruktur. Men till skillnad från annan kritisk infrastruktur så ägs och styrs denna från Silicon Valley. Det är dags att ta kontroll över det som påverkar oss, skriver Anna Westberg.
Internet. Verktyget som har revolutionerat världen och som för oss båda närmare och längre ifrån varandra. Det som i dag är en infrastruktur vi inte kan leva utan har växt fram organiskt med förhållandevis få lagar och regler att förhålla sig till, i alla fall här i Europa. För omkring tio år sedan beslutades om nätneutraliet men det handlade främst om att operatörerna, exempelvis Telia och Bredbandsbolaget, inte får påverka vilka hemsidor du kan surfa in på (undantaget är barnporr). I dag handlar problematiken om något helt annat. Nu har vi stora amerikanska företag med närmast monopolställning, exempelvis Google och Facebook, som tjänar stora pengar på att de agerar på en närmast oreglerad marknad där de kategoriskt kan strunta i svensk lagstiftning.
Tidigare har internet setts som en plattform. En plats där du kan saluföra alltifrån åsikter till prylar. I Sverige är det Post- och telestyrelsen, PTS, som har ansvar för internet och att det ska vara öppet och tillgängligt för alla. Detta synsätt känns i dag föråldrat, internet är inte ett torg. I stället styrs det med hjälp av ettor och nollor. Internet är inte längre en plattform utan infrastruktur som är helt nödvändig för vårt samhälle.
Även vårdpersonal står inte över att bli matade med falsk och skadlig information i sina sociala medier.
De senaste åren har de sociala medieplattformarna alltmer riktat in sig på att tjäna så mycket pengar som möjligt. Detta sker främst genom annonsintäkter och genom att få människor att betala för att synas. De har också skruvat sina verktyg så att det material som genererar mest engagemang får den största räckvidden, om man som sagt inte betalar för att synas. Det har lett till att hat och extrema åsikter har fått en betydligt större utbredning än vad de annars hade fått, då denna typ av material får mest engagemang. Allt som får människor att stanna kvar på en plattform innebär stora pengar för Facebook och Google.
Att denna taktik får konsekvenser i världen utanför tangentbordet och surfplattan…
Det här var ett utdrag av en text från nr 1/2021 av Tiden. Beställ hem tidningen här och läs hela texten: https://natverkstan.premium.se/tidskrift/tiden
Anna Westberg, digital strateg
