Idédebatt och analys som förnyar arbetarrörelsens frihets- och jämlikhetssträvan

Att flytta makten från demokratin till domstolarna - Ida Karkiainen

Denna text är publicerad i tidskriften Tiden nr 1/2021.

 

Hur möter vi bäst hotet mot demokratin? Är det med fler och starkare grundlagar, eller skulle det innebära en underminering av folkviljan och en förskjutning bort från demokratins ideal? Ida Karkiainen, riksdagsledamot i konstitutionsutskottet, skriver.

 

Det går att förändra samhället genom politik. Jag blev medlem i partiet av den anledningen, av insikten att politik kan göra skillnad. Men vad händer när det blir svårare för politiken att förändra genom att makt flyttar till andra instanser såsom domstolar?

I rapporten ”Juridifiering – om förskjutningen av makt från politik till juridik” (Arena Idé, 2017) visar Oskar Taxén att det under de senaste 30 åren i Sverige har skett en förskjutning av makt och ansvar från politiker till jurister, och att den förskjutningen gått för långt. Taxén ger exempel på en mängd beslut som tidigare fattats av folkvalda flyttats över på myndigheter och domstolar. Några lagstiftningsområden där detta skett är miljöbalken, plan- och bygglagstiftningen samt migrationslagstiftningen. Dessutom har EU-inträdet lett till en rad områden där EU-rätten har företräde framför svensk rätt, och därmed har också en maktförskjutning från riksdagen till EU:s institutioner ägt rum. Taxén menar att det finns flera risker med utvecklingen:

”För det första riskerar det att försvåra för väljarna att se vem som faktiskt är ansvarig för ett visst beslut och också kunna ställa de personerna till svars. Därmed kommer inte heller de bakomliggande politiska vägvalen fram och beslutet kan framstå som svårbegripligt. Det kan också riskera att framstå som att den rådande ordningen är omöjlig att politiskt förändra.”

Hur ställer vi oss socialdemokrater till denna utveckling?

Det ligger i vår övertygelse att inte bara en del i samhället ska vara delaktiga i demokratin, utan all offentlig makt ska utgå från hela folket.

Det är socialdemokratins djupt rotade övertygelse att landet ska styras utifrån demokrati som styrelseskick. Och att demokratin ska vara folkligt förankrad. Det tar sig i uttryck inte minst i vår grundlag Regeringsformens portalparagraf: ”All offentlig makt i Sverige utgår från folket.” (RF 1 kap. 1§)

Att all offentlig makt utgår från folket brukar med andra ordalag beskrivas som folksuveränitetsprincipen. Genom de allmänna valen vart fjärde år utser väljarna representanter till kommuner, regioner och riksdag som fattar beslut å deras vägnar. Folkviljan ska få genomslag genom proportionell representation i de olika parlamenten. Vart fjärde år förändras mandatfördelningen utifrån folkets preferenser, och vilken politik som får genomslag likaså.

Den djupa orättvisa som präglade 1800-talets maktförhållanden…

Det här var ett utdrag av en text från nr 1/2021 av Tiden. Beställ hem tidningen här och läs hela texten: https://natverkstan.premium.se/tidskrift/tiden

 

Ida Karkiainen, riksdagsledamot (S) och ledamot av konstitutionsutskottet