Idédebatt och analys som förnyar arbetarrörelsens frihets- och jämlikhetssträvan

Är det äntligen dags för Europa? - Eric Sundström

Denna text är publicerad i tidskriften Tiden nr 1/2021.

 

USA är den kvarvarande supermakten och den yttersta garanten för Europas säkerhet. Men hur pålitligt är det delade USA, som nu utmanas av Kina? Eric Sundström menar att det är dags att förnya EU:s roll i en osäker värld.

 

Men medan demokratin för en tid kan fördröjas kan den aldrig för alltid besegras. På den verkligheten, på den tillförsikten förtröstar vi, för medan vi höjer blicken mot framtiden har historien sin blick fäst på oss.

Dessa tänkvärda och hoppfulla ord återfinns i mitten av Amanda Gormans dikt The Hill We Climb – och de avslutade den svenska utrikesdeklarationen som utrikesminister Ann Linde presenterade i slutet av februari.

Att citera en dikt framförd under en amerikansk presidentinstallation illustrerar en rationell önskan om att relationen till USA ska bli som vanligt igen. Utrikesdeklarationen framhöll också vikten av en stark transatlantisk länk, och uttryckte förhoppningar om ett förnyat och fördjupat samarbete med den kvarvarande supermakten.

Att 56 procent av alla republikanska kongressledamöter följer upp en invasion av demokratins högborg med att bejaka direkta lögner om hur ett demokratiskt val har genomförts är ett chockerande exempel på hur farligt Republikanska partiet har blivit.

Att ”Amerika är tillbaka” var också huvudbudskapet när president Joe Biden höll sitt första utrikespolitiska linjetal. I ett land där platsen alltid spelar roll ska det noteras att Biden höll sitt tal i Harry S. Truman-byggnaden på det amerikanska utrikesdepartementet. USA vill återta huvudrollen på världspolitikens scen och det är diplomatin – utrikespolitikens främsta försvarslinje – som ska stå i centrum.

Följaktligen berättade Biden att nya diplomatiska ansträngningar ska få stopp på kriget i Jemen; demokratin ska återinföras i Burma; Navalnyj måste friges; Kinas attack på de mänskliga rättigheterna fördömdes; trupperna i Tyskland blir kvar; flyktingmottagandet ökar; LGBTQ-rättigheter ska stödjas globalt; en klimatkonferens hålls i Washington dc den 22 april.

Det lät ungefär som på Obamas tid, med andra ord. Och det är väl förhoppningsfullt?

I det senaste numret av Foreign Affairs problematiserar debattören Robert Kagan USA:s roll i världen. Även när USA bekämpar nazism, japansk imperialism, sovjetiskt kommunism eller radikal islamistisk terrorism så ser amerikanerna inte den globala aktivismen som normal.

USA är en enorm landmassa med harmlösa grannar i norr och söder, hav till väster och öster. Även i vår uppkopplade tid behåller många amerikaner psyket hos ett folk som lever separat på en stor kontinent. ”Förmågan till global makt överstiger amerikanernas uppfattning om deras rätta plats och roll i världen”, menar Kagan.

Samtidigt är amerikanerna inte isolationister, vi har vant oss vid världspolisinsatser…

Det här var ett utdrag av en text från nr 1/2021 av Tiden. Beställ hem tidningen här och läs hela texten: https://natverkstan.premium.se/tidskrift/tiden

 

Eric Sundström, arbetar på LO:s Enhet för ekonomisk politik