Tvåstatslösningen är tillbaka
Har kriget i Gaza gjort en tvåstatslösning omöjlig? Eller är det snarare så att fler än någonsin inser dess behov? Margot Wallström och Annika Söder skriver om vägen framåt för…
Arkiv
USA:s presidentval: Tre myter, två frågor och en väg fram för västvärldens vänster
Vad hände egentligen i det amerikanska presidentvalet? En viss tid har förflutit sedan den 5 november. Det är läge att krossa några myter, ställa några frågor och fundera på vägen…
Ett år av galenskap
Javier Milei blev Argentinas president på löftet att rädda ekonomin. Nu har ett år passerat. Mathias Tegnér skriver om ultraliberalens första år vid makten och ekonomins politiska betydelse.
Att falla fritt. Känslan av fritt fall har använts för att beskriva frihet, men också för att beskriva skräcken av att snabbt störta mot avgrunden. Skräcken av att obönhörligen möta en säker död. De flesta av oss har bara känt den skräcken i drömmar. Hur det är i verkligheten torde få om någon veta, av förståeliga skäl. Men några som vetat, men aldrig fick chansen att berätta var de många offer för militärdiktaturen i Argentina mellan 1977 och 1983 som dödades med just detta modus operandi. Utslängda ur ett flygplan över Rio de la Plata.
Vad har då den argentinska diktaturens mord och fritt fall med valet av Javier Milei i november 2023 att göra? En del har det visat sig. Men för att beskriva kopplingen tar vi ett steg tillbaka.
Det här är en låst artikel. Logga in eller beställ prenumeration för att läsa mer.
Politisk impotens
Vill – men kan inte. Kanske är det så man ska förstå politiken i väst efter finanskrisen 2007/08. För vilka målsättningar har politiken uppnått? Vilka stora samhällsproblem har blivit lösta?…
S+M = Sant?
På fyra månader har Socialdemokraterna i Tyresö tillsammans med Moderaterna kunnat leverera mer än under de senaste två åren med mittenpartierna. Det skriver kommunalrådet Klara Watmani. Men är modellen någonting…
Jorden Runt
”Jorden runt” finns med i varje nummer av Tiden. Här rapporterar vi om politiska och fackliga nyheter runt om i världen. Vi blandar allvarliga och viktiga nyheter med med lättsamma….
Desperation gör politik till det möjligas konst
När ett virus från Wuhan spred sig lamslogs världen – medan politiken väcktes till liv. Tobias Lundin Gerdås skriver om den banbrytande perioden under pandemin och efterfrågar en politisk desperation….
Har björnen vaknat till liv?
LO har under senare år lidit av intern splittring och försvagad politisk kraft. Men kanske är det på väg att vända nu? Hanna Alexandersson intervjuar nya ordföranden Johan Lindholm. …
Den handfallna finanspolitiken
Varför lämnar finansministrar ifrån sig makten? Elinor Odeberg efterfrågar en uppdaterad ekonomisk politik och politiker som tror på politik.
Att uppnå full sysselsättning var länge politikens främsta mål. När den socialdemokratiska regeringen 1990 la fram en skrivelse om att ”inflationsbekämpningen skulle överordnas andra ambitioner och krav”, väckte det stor debatt i kammaren. Inflationsåren under tidigt 1990-tal la grunden för en politisk omläggning som gav Riksbanken mer makt på bekostnad av den mer demokratiskt styrda finanspolitiken.
Stefan Löfvens mål om ”Europas lägsta arbetslöshet till 2020” var senaste gången en svensk politiker försökte kvantifiera, om än vagt, vad full sysselsättning skulle betyda i praktiken. Numera nämns inte ens full sysselsättning som ett mål i budgetpropositionen (Budgetpropositionen 2025). Arbetsmarknadspolitiken har över tid gått från att betraktas som en tydlig statlig angelägenhet, med fokus på arbetskraftsutbud i förhållande till tillgängliga arbeten, till att bli mer av en fråga om ekonomiska drivkrafter hos den enskilde (Engström, Elsa, Aktiv arbetsmarknadspolitik för full sysselsättning, rapport Arena Idé 2024).
Det här är en låst artikel. Logga in eller beställ prenumeration för att läsa mer.
Dags att tänka annorlunda om brottsligheten?
I många år har det brottsförebyggande arbetet i Sverige misslyckats. Men hur ska vi förebygga brott om vi inte förstår brottens orsaker? Kriminologen Per-Olof H Wikström vill att vi tänker…
Tillbakablickandet som framtidsvision
Den svenska självbilden har kollapsat. David Orlic ser det offentliga samtalet försjunka i ett sorgearbete där debatten om Sveriges framtid fastnat i en längtan efter det förflutna Det är…
Att önska sin fiende
Vad händer när politik skiftar från klassintressen till värderingar? Hur påverkar det den politiska konflikten, och synen på våra motståndare? Anders Kalat skriver om ideologins roll i dagens politik.
Politikens grundbegrepp är distinktionen mellan vän och fiende, menar den tyska radikalkonservativa tänkaren Carl Schmitt. Och visst spelar konflikten en grundläggande roll inom politiken. Vi kittas samman som rörelse genom att skilja oss från våra motståndare. Striden eggar vårt engagemang.
Men politiska spänningar är inte bara viktiga för de närmast sörjande. Partiers medlemmar. (Sorgligt vore annat). För väljarna är det inte mycket bevänt med demokrati om utfallet, oavsett vilket parti de röstar på, blev samma klägg. För att tala med vår tidigare partiledare.
Politikens grundbegrepp är distinktionen mellan vän och fiende, menar den tyska radikalkonservativa tänkaren Carl Schmitt. Och visst spelar konflikten en grundläggande roll inom politiken. Vi kittas samman som rörelse genom att skilja oss från våra motståndare. Striden eggar vårt engagemang.
Men politiska spänningar är inte bara viktiga för de närmast sörjande. Partiers medlemmar. (Sorgligt vore annat). För väljarna är det inte mycket bevänt med demokrati om utfallet, oavsett vilket parti de röstar på, blev samma klägg. För att tala med vår tidigare partiledare.
Det här är en låst artikel. Logga in eller beställ prenumeration för att läsa mer.
