Politisk impotens
Vill – men kan inte. Kanske är det så man ska förstå politiken i väst efter finanskrisen 2007/08. För vilka målsättningar har politiken uppnått? Vilka stora samhällsproblem har blivit lösta?…
Arkiv
S+M = Sant?
På fyra månader har Socialdemokraterna i Tyresö tillsammans med Moderaterna kunnat leverera mer än under de senaste två åren med mittenpartierna. Det skriver kommunalrådet Klara Watmani. Men är modellen någonting…
Jorden Runt
”Jorden runt” finns med i varje nummer av Tiden. Här rapporterar vi om politiska och fackliga nyheter runt om i världen. Vi blandar allvarliga och viktiga nyheter med med lättsamma….
Desperation gör politik till det möjligas konst
När ett virus från Wuhan spred sig lamslogs världen – medan politiken väcktes till liv. Tobias Lundin Gerdås skriver om den banbrytande perioden under pandemin och efterfrågar en politisk desperation….
Har björnen vaknat till liv?
LO har under senare år lidit av intern splittring och försvagad politisk kraft. Men kanske är det på väg att vända nu? Hanna Alexandersson intervjuar nya ordföranden Johan Lindholm. …
Den handfallna finanspolitiken
Varför lämnar finansministrar ifrån sig makten? Elinor Odeberg efterfrågar en uppdaterad ekonomisk politik och politiker som tror på politik.
Att uppnå full sysselsättning var länge politikens främsta mål. När den socialdemokratiska regeringen 1990 la fram en skrivelse om att ”inflationsbekämpningen skulle överordnas andra ambitioner och krav”, väckte det stor debatt i kammaren. Inflationsåren under tidigt 1990-tal la grunden för en politisk omläggning som gav Riksbanken mer makt på bekostnad av den mer demokratiskt styrda finanspolitiken.
Stefan Löfvens mål om ”Europas lägsta arbetslöshet till 2020” var senaste gången en svensk politiker försökte kvantifiera, om än vagt, vad full sysselsättning skulle betyda i praktiken. Numera nämns inte ens full sysselsättning som ett mål i budgetpropositionen (Budgetpropositionen 2025). Arbetsmarknadspolitiken har över tid gått från att betraktas som en tydlig statlig angelägenhet, med fokus på arbetskraftsutbud i förhållande till tillgängliga arbeten, till att bli mer av en fråga om ekonomiska drivkrafter hos den enskilde (Engström, Elsa, Aktiv arbetsmarknadspolitik för full sysselsättning, rapport Arena Idé 2024).
Dags att tänka annorlunda om brottsligheten?
I många år har det brottsförebyggande arbetet i Sverige misslyckats. Men hur ska vi förebygga brott om vi inte förstår brottens orsaker? Kriminologen Per-Olof H Wikström vill att vi tänker…
Tillbakablickandet som framtidsvision
Den svenska självbilden har kollapsat. David Orlic ser det offentliga samtalet försjunka i ett sorgearbete där debatten om Sveriges framtid fastnat i en längtan efter det förflutna Det är…
Att önska sin fiende
Vad händer när politik skiftar från klassintressen till värderingar? Hur påverkar det den politiska konflikten, och synen på våra motståndare? Anders Kalat skriver om ideologins roll i dagens politik.
Politikens grundbegrepp är distinktionen mellan vän och fiende, menar den tyska radikalkonservativa tänkaren Carl Schmitt. Och visst spelar konflikten en grundläggande roll inom politiken. Vi kittas samman som rörelse genom att skilja oss från våra motståndare. Striden eggar vårt engagemang.
Men politiska spänningar är inte bara viktiga för de närmast sörjande. Partiers medlemmar. (Sorgligt vore annat). För väljarna är det inte mycket bevänt med demokrati om utfallet, oavsett vilket parti de röstar på, blev samma klägg. För att tala med vår tidigare partiledare.
Politikens grundbegrepp är distinktionen mellan vän och fiende, menar den tyska radikalkonservativa tänkaren Carl Schmitt. Och visst spelar konflikten en grundläggande roll inom politiken. Vi kittas samman som rörelse genom att skilja oss från våra motståndare. Striden eggar vårt engagemang.
Men politiska spänningar är inte bara viktiga för de närmast sörjande. Partiers medlemmar. (Sorgligt vore annat). För väljarna är det inte mycket bevänt med demokrati om utfallet, oavsett vilket parti de röstar på, blev samma klägg. För att tala med vår tidigare partiledare.
Jakten efter mening
Hanna Alexandersson prisar Den sista boken om mordet på Olof Palme av Jon Jordås och skriver om hur sökandet efter mening kan ha lett vilse i sökandet efter gärningsmannen. Våren…
Arenagruppen är en arena
I förra numret av Tiden skrev Payam Moula en artikel med rubriken ”Har Arenagruppen varit för framgångsrik?”. Där lyftes Arenagruppen fram som ett föredöme, men inte helt oproblematiskt. Håkan A Bengtsson skriver kommentar.
Det var glädjande och hedrande att Payam Moula uppmärksammade Arenagruppens 30-årsjubileum, även om jag är förundrad över den dubbeltydiga rubriken: ”Har Arenagruppen varit för framgångsrik?” Den typen av ”beröm” brukar inte riktas till progressiva tankesmedjor. Så, tack!
Men uppenbarligen har Arenagruppens ”framgång” burit in på dunkla stigar. Moula hänvisar till att Arenagruppen ibland titulerats ”liberal vänster”. Under årens lopp har Arenagruppen beskrivits på många olika sätt. Vi väljer själva att beskriva oss som ”progressiva” för att vi inte vill hamna i ett fack, i en fraktion eller i en sekt. Arenagruppen är en arena. Etikettering av det här slaget handlar ofta om att omfamna eller markera och distansera. Hur det är i det här fallet vet jag inte riktigt.
Det var glädjande och hedrande att Payam Moula uppmärksammade Arenagruppens 30-årsjubileum, även om jag är förundrad över den dubbeltydiga rubriken: ”Har Arenagruppen varit för framgångsrik?” Den typen av ”beröm” brukar inte riktas till progressiva tankesmedjor. Så, tack!
Men uppenbarligen har Arenagruppens ”framgång” burit in på dunkla stigar. Moula hänvisar till att Arenagruppen ibland titulerats ”liberal vänster”. Under årens lopp har Arenagruppen beskrivits på många olika sätt. Vi väljer själva att beskriva oss som ”progressiva” för att vi inte vill hamna i ett fack, i en fraktion eller i en sekt. Arenagruppen är en arena. Etikettering av det här slaget handlar ofta om att omfamna eller markera och distansera. Hur det är i det här fallet vet jag inte riktigt.
Ett framtidsprogram för forskning och utveckling
Den svenska socialdemokratin ansågs under Erlanders tid vara den högre utbildningens och forskningens bäste vän. Det framgångsreceptet måste återaktualiseras på partikongressen 2025 skriver tre debattörer.
Socialdemokratin har historiskt främjat högre utbildning och forskning utifrån idén att ett bättre samhälle är möjligt. Tage Erlander fick epitetet ”Den högre utbildningens och forskningens bäste vän” och hans ministärer knöt livliga kontakter med forskarsamhället.
Erlanders utvecklingsoptimism initierade 50- och 60-talens satsningar på högre utbildning och forskning. Jobb skulle skapas genom att Sverige blev en internationellt ledande forskningsnation. Även efter Erlandereran har socialdemokratin haft stora ambitioner och bland annat breddat tillgången till forskning och utbildning genom att inrätta nya lärosäten.
Men under de borgerliga majoritetsåren och Reinfeldt-Borg-perioden ströps resursandelen till offentliga utgifter, inklusive forskning, skattekvoten sjönk drastiskt. Sveriges satsning på forskning och utveckling under denna tid var blygsam jämfört med hur forskning prioriterades både i Asien, till exempel Kina, Japan och Singapore, och i andra europeiska länder. Vi menar att partikongressen nästa år bör anta ett framtidsprogram för forskning och innovation. Nedan föreslår vi några viktiga punkter i ett sådant program.
Socialdemokratin har historiskt främjat högre utbildning och forskning utifrån idén att ett bättre samhälle är möjligt. Tage Erlander fick epitetet ”Den högre utbildningens och forskningens bäste vän” och hans ministärer knöt livliga kontakter med forskarsamhället.
Erlanders utvecklingsoptimism initierade 50- och 60-talens satsningar på högre utbildning och forskning. Jobb skulle skapas genom att Sverige blev en internationellt ledande forskningsnation. Även efter Erlandereran har socialdemokratin haft stora ambitioner och bland annat breddat tillgången till forskning och utbildning genom att inrätta nya lärosäten.
Men under de borgerliga majoritetsåren och Reinfeldt-Borg-perioden ströps resursandelen till offentliga utgifter, inklusive forskning, skattekvoten sjönk drastiskt. Sveriges satsning på forskning och utveckling under denna tid var blygsam jämfört med hur forskning prioriterades både i Asien, till exempel Kina, Japan och Singapore, och i andra europeiska länder. Vi menar att partikongressen nästa år bör anta ett framtidsprogram för forskning och innovation. Nedan föreslår vi några viktiga punkter i ett sådant program.
