Politisk impotens
Vill – men kan inte. Kanske är det så man ska förstå politiken i väst efter finanskrisen 2007/08. För vilka målsättningar har politiken uppnått? Vilka stora samhällsproblem har blivit lösta?…
Vill – men kan inte. Kanske är det så man ska förstå politiken i väst efter finanskrisen 2007/08. För vilka målsättningar har politiken uppnått? Vilka stora samhällsproblem har blivit lösta?…
På fyra månader har Socialdemokraterna i Tyresö tillsammans med Moderaterna kunnat leverera mer än under de senaste två åren med mittenpartierna. Det skriver kommunalrådet Klara Watmani. Men är modellen någonting…
”Jorden runt” finns med i varje nummer av Tiden. Här rapporterar vi om politiska och fackliga nyheter runt om i världen. Vi blandar allvarliga och viktiga nyheter med med lättsamma….
När ett virus från Wuhan spred sig lamslogs världen – medan politiken väcktes till liv. Tobias Lundin Gerdås skriver om den banbrytande perioden under pandemin och efterfrågar en politisk desperation….
LO har under senare år lidit av intern splittring och försvagad politisk kraft. Men kanske är det på väg att vända nu? Hanna Alexandersson intervjuar nya ordföranden Johan Lindholm. …
Att uppnå full sysselsättning var länge politikens främsta mål. När den socialdemokratiska regeringen 1990 la fram en skrivelse om att ”inflationsbekämpningen skulle överordnas andra ambitioner och krav”, väckte det stor debatt i kammaren. Inflationsåren under tidigt 1990-tal la grunden för en politisk omläggning som gav Riksbanken mer makt på bekostnad av den mer demokratiskt styrda finanspolitiken.
Stefan Löfvens mål om ”Europas lägsta arbetslöshet till 2020” var senaste gången en svensk politiker försökte kvantifiera, om än vagt, vad full sysselsättning skulle betyda i praktiken. Numera nämns inte ens full sysselsättning som ett mål i budgetpropositionen (Budgetpropositionen 2025). Arbetsmarknadspolitiken har över tid gått från att betraktas som en tydlig statlig angelägenhet, med fokus på arbetskraftsutbud i förhållande till tillgängliga arbeten, till att bli mer av en fråga om ekonomiska drivkrafter hos den enskilde (Engström, Elsa, Aktiv arbetsmarknadspolitik för full sysselsättning, rapport Arena Idé 2024).
Brottsligheten är ett centralt samhällsproblem. I den här artikeln diskuterar jag översiktligt några av det brottsförebyggande arbetets svårigheter och argumenterar för behovet av att utveckla en mer orsaksinriktad brottsprevention där brottsligheten bäst analyseras och angrips som ett moraliskt handlande.
Brottspreventionens centrala problem
Hur angriper vi bäst ett problem som brottsligheten? Det är knappast någon överdrift att hävda att det brottsförebyggande arbetet överlag inte är särskilt framgångsrikt och därmed i många fall riskerar att vara ett slöseri med tid och resurser. Arbetet brister i helhetssyn och styrning och kännetecknas som regel av en låt-tusen-blommor-blomma-ansats bestående av ett hopplock av dåligt samordnade åtgärder, inte sällan med en oklar kunskapsgrund men ofta med entusiastiska förespråkare.
Jag har tidigare hävdat att huvudskälet till detta tillstånd är en bristande förståelse av eller ett ointresse för brottslighetens orsaker bland brottspreventionens aktörer. Är det verkligen så?
Den svenska självbilden har kollapsat. David Orlic ser det offentliga samtalet försjunka i ett sorgearbete där debatten om Sveriges framtid fastnat i en längtan efter det förflutna Det är…
Hanna Alexandersson prisar Den sista boken om mordet på Olof Palme av Jon Jordås och skriver om hur sökandet efter mening kan ha lett vilse i sökandet efter gärningsmannen. Våren…