Den svenska socialdemokratin ansågs under Erlanders tid vara den högre utbildningens och forskningens bäste vän. Det framgångsreceptet måste återaktualiseras på partikongressen 2025 skriver tre debattörer.
Socialdemokratin har historiskt främjat högre utbildning och forskning utifrån idén att ett bättre samhälle är möjligt. Tage Erlander fick epitetet ”Den högre utbildningens och forskningens bäste vän” och hans ministärer knöt livliga kontakter med forskarsamhället.
Erlanders utvecklingsoptimism initierade 50- och 60-talens satsningar på högre utbildning och forskning. Jobb skulle skapas genom att Sverige blev en internationellt ledande forskningsnation. Även efter Erlandereran har socialdemokratin haft stora ambitioner och bland annat breddat tillgången till forskning och utbildning genom att inrätta nya lärosäten.
Men under de borgerliga majoritetsåren och Reinfeldt-Borg-perioden ströps resursandelen till offentliga utgifter, inklusive forskning, skattekvoten sjönk drastiskt. Sveriges satsning på forskning och utveckling under denna tid var blygsam jämfört med hur forskning prioriterades både i Asien, till exempel Kina, Japan och Singapore, och i andra europeiska länder. Vi menar att partikongressen nästa år bör anta ett framtidsprogram för forskning och innovation. Nedan föreslår vi några viktiga punkter i ett sådant program.
Socialdemokratin har historiskt främjat högre utbildning och forskning utifrån idén att ett bättre samhälle är möjligt. Tage Erlander fick epitetet ”Den högre utbildningens och forskningens bäste vän” och hans ministärer knöt livliga kontakter med forskarsamhället.
Erlanders utvecklingsoptimism initierade 50- och 60-talens satsningar på högre utbildning och forskning. Jobb skulle skapas genom att Sverige blev en internationellt ledande forskningsnation. Även efter Erlandereran har socialdemokratin haft stora ambitioner och bland annat breddat tillgången till forskning och utbildning genom att inrätta nya lärosäten.
Men under de borgerliga majoritetsåren och Reinfeldt-Borg-perioden ströps resursandelen till offentliga utgifter, inklusive forskning, skattekvoten sjönk drastiskt. Sveriges satsning på forskning och utveckling under denna tid var blygsam jämfört med hur forskning prioriterades både i Asien, till exempel Kina, Japan och Singapore, och i andra europeiska länder. Vi menar att partikongressen nästa år bör anta ett framtidsprogram för forskning och innovation. Nedan föreslår vi några viktiga punkter i ett sådant program.
Det här är en låst artikel. Logga in eller beställ prenumeration för att läsa mer.
