Hur mycket kostar högerns opinionsbildning och hur går den till? Emma Fastesson Lindgren skriver om otillräcklig lagstiftning, ovilliga politiker och ett system där det är möjligt att anonymt stötta partier via föreningar och stiftelser.
Sedan 2014 är det inte möjligt för politiska partier att ta emot stora anonyma bidrag. Det är bra. Medborgare har rätt att veta vilka intressen som finansierar och har påverkan på svensk politik. Att ge bidrag till politiska partier har en lång historia i Sverige och det krävs resurser för att vinna val. Ett tydligt exempel är den moderata valvinsten 2006 som partiet finansierade genom bland annat anonyma bidrag. Sammantaget fick Moderaterna in 30 miljoner kronor till sin valrörelse.
Moderaterna och flera av de andra borgerliga partierna har en rik historia av stora bidrag från näringslivet. Dessa gjordes anonymt för att näringslivstopparna inte ville ses som partiska. Direktörerna var oroade över Socialdemokraternas idéer och förslag om ökad kontroll över ekonomin och höjda skatter. Ledande personer inom Industriförbundet och SAF, som senare döptes om till Svenskt Näringsliv, ansåg att de behövde slå ihop sina krafter för att övertyga svenskarna att socialdemokratiska lösningar var fel.
Näringslivets fond startades 1940 för att rädda en av de sista icke-socialistiska tidningarna, Svenska Dagbladet, från konkurs. Därefter fortsatte fonden att samla in pengar för att stötta de borgerliga partierna, genomföra annonskampanjer, bokutgivningar och opinionsundersökningar.
I dag är Näringslivets fond nerlagd, men näringslivets arbetssätt består. De kvarvarande 19,5 miljonerna på fondens bankkonto överfördes till en ny organisation, Stiftelsen Fritt Näringsliv. Svenskt Näringsliv stöttade också upp vid grundandet och gav 300 miljoner kronor till verksamheten, vilken de har fortsatt kontroll över i dag. De utser tre av styrelseledamöterna varav en är ordförande.
Stiftelsen Fritt Näringslivs största verksamhet är tankesmedjan Timbro. Över årens lopp har stiftelsen samlat, skolat och påverkat mängder med högerprofiler och politiker.
Stiftelsen Fritt Näringslivs största verksamhet är tankesmedjan Timbro. Över årens lopp har stiftelsen samlat, skolat och påverkat mängder med högerprofiler och politiker.
Ulf Kristersson har arbetat på Timbro och hans fru Birgitta Ed har suttit i styrelsen. Andra ministrar med koppling till organisationen är Benjamin Dousa som varit vd och justitieminister Gunnar Strömmer som varit projektledare. Sammantaget är det nästan mer regel än undantag att personer som arbetar för Moderaterna i Regeringskansliet har en relation med Stiftelsen Fritt Näringsliv. Vissa genom anställningar och andra genom utbildningar. Många är fortfarande aktiva och besöker stiftelsens olika arrangemang.
Då och då bjuder stiftelsen in till onsdagsmöten där politiken, näringslivet och lobbybyråerna möts. Mötena registreras ej vilket möjliggör för dolda kontakter. Samma princip gäller för den årliga Stiftelsekonferensen som 2023 hölls i München. Där var bland annat finansminister Elisabeth Svantesson på plats och berättade om regeringens viktigaste reformer. Muharrem Demirok höll ett pass om Centerpartiets roll i svensk politik. 2024 hölls konferensen i Köpenhamn där både Gunnar Strömmer och Carl Bildt talade.
Stiftelsen och tankesmedjan Timbro är högerns vardagsrum. En samlingsplats som ger ut rapporter, böcker och bedriver opinionsbildande verksamhet. Jämfört med andra tankesmedjor syns de mest och har många anställda, och det kostar pengar.
Omkring 50 miljoner kronor kostar stiftelsens verksamhet varje år och det är Svenskt Näringsliv som fyller på skattkistan:
- 2012 tillfördes Stiftelsen Fritt Näringsliv 20 miljoner i kapital från Svenskt Näringsliv.
- 2013 tillfördes Stiftelsen Fritt Näringsliv 190 miljoner i kapital från Svenskt Näringsliv för att säkra dess dåvarande form till 2023.
- 2014 tillfördes Stiftelsen Fritt Näringsliv 12 miljoner i kapital från Svenskt Näringsliv.
- 2015 tillfördes Stiftelsen Fritt Näringsliv 12 miljoner i kapital från Svenskt Näringsliv.
- 2017 tillfördes Stiftelsen Fritt Näringsliv 15 miljoner i kapitaltillskott, beskrivs ej hur.
- 2018 tillfördes Stiftelsen Fritt Näringsliv 15 miljoner i kapitaltillskott, beskrivs ej hur.
- 2019 tillfördes Stiftelsen Fritt Näringsliv 17 miljoner i kapitaltillskott, beskrivs ej hur.
- 2021 tillfördes Stiftelsen Fritt Näringsliv 4 miljoner i kapitaltillskott, beskrivs ej hur.
- 2024 januari får Stiftelsen Fritt Näringsliv en gåva om 60 miljoner kronor från Svenskt Näringsliv.
Alla pengar går inte till tankesmedjan Timbro utan delas ut till andra stiftelseprojekt såsom utrikestankesmedjan Frivärld, Synaps som fokuserar på att underlätta vinster i välfärden och EPHI som fokuserar på folkhälsa. Det var också e EPHI som finansierade Henrik Jönssons talkshow 100%. Att Svenskt Näringsliv var med och finansierade projektet blev inte offentligt förrän Magdalena Andersson ifrågasatte var pengarna kom ifrån. Majoriteten av pengarna till externa projekt är dolda.
Sedan 2010 har Svenskt Näringsliv genom Stiftelsen Fritt Näringsliv delat ut över 46 miljoner kronor till hemliga projekt. Det innebär att det finns organisationer och individer som arbetar politiskt med opinionsbildning och finansieras av Svenskt Näringsliv men som inte är öppna med det.
Svenska folket har rätt att veta vilka intressen som försöker påverka dem.
Svenska folket har rätt att veta vilka intressen som försöker påverka dem. Att finansiera politiska projekt är bra, men att dölja vart pengarna kommer från skadar tilliten och demokratin. Därför får politiska partier inte ta emot anonyma bidrag, men det får däremot politiska stiftelser.
Detta kryphål i lagstiftningen utnyttjas av flera partier. Redan 2019 avslöjade Dagens Nyheter att det högerextrema partiet Alternativ för Sverige använde sig av en ideell förening för att kringgå partifinansieringslagstiftningen. Samma tendenser ser vi hos Sverigedemokraterna. 2020 startade partiets chefsideolog och riksdagsledamot Mattias Karlsson stiftelsen Insamlingsstiftelsen för svensk konservatism.
I sitt upprop skriver denna politiska stiftelse att verksamheten är beroende av ”privata, anonyma bidrag”. Vart dessa bidrag därefter vandrar är oklart.
Strömmer sa till donatorn att denne kunde ge pengar till ”en verksamhet som inte är knuten till oss på det sättet men som gör väldigt stor nytta för oss”.
Fler kryphål uppdagades när Kalla Fakta publicerade sin granskning Partiernas hemliga pengar. I programmet erbjöd Liberalerna att använda en anställd på Timbro som skulle användas för att slussa pengar obemärkt förbi regelverket. Moderaternas dåvarande partisekreterare och Sveriges nuvarande justitieminister Gunnar Strömmer förekom också. Han gav tips på hur en partidonator skulle kunna runda lagen om partifinansiering för att förbli anonym. Strömmer sa till donatorn att denne kunde ge pengar till ”en verksamhet som inte är knuten till oss på det sättet men som gör väldigt stor nytta för oss”. Vilka verksamheter som menades specificerades aldrig.
Vilka välbärgade individer som ger pengar, och hur mycket, till politiska projekt vet vi inte. Stiftelser och föreningar behöver inte redovisa det. Ett exempel på detta är Skattebetalarnas förening som på sin hemsida säkerställer att medlemskap och bidrag till föreningen förblir anonyma. Den som ger bidrag kan också önska vilken fråga som det ska opinionbildas kring.
I USA ser regelverket annorlunda ut, där är friskoleägarna Hans och Barbara Bergströms stiftelse registrerad. Det amerikanska regelverket kräver mer transparens vilket möjliggjorde för Expo att avslöja att stiftelsen bland annat gett pengar till Näringslivets Medieinstitut. En organisation som bedriver kampanjer mot journalister som kritiskt granskar institutets finansiärer.
Sammantaget finns det många exempel på när den svaga lagstiftningen kring politisk finansiering utnyttjas av individer och organisationer som inte önskar att stå för sina åsikter.
För att få bukt med dessa problem föreslår jag följande:
- Krav på insyn i stiftelser som ägnar sig åt opinionsbildning eller stöd till politiska partier eller andra opinionsbildande entiteter.
- Ta bort skatteundantaget för stiftelser som använder sina inkomster i politiskt syfte.
- Krav på länsstyrelserna att göra stiftelsernas årsredovisningar på sin webbplats digitalt sökbara, samt redovisa balansomslutning, utbetalningar och mottagare.
- Beskattning av stiftelsers utbetalningar till opinionsbildande verksamhet, med syfte att bekosta nödvändig myndighetsutövning och kontroll.
- En ny myndighet, Myndigheten för transparent partifinansiering och samhällspåverkan, tar över och samlar vissa uppgifter från Kammarkollegiet och länsstyrelserna samt redovisar stiftelsers opinionsbildning.
Det är inget fel med att finansiera politisk verksamhet, tvärtom. Men att hemlighålla vilka som egentligen står för notan skadar förtroendet för politiken och demokratin. Det är uppenbart att lagstiftningen gällande finansieringen av politiska partier och politisk verksamhet är för svag.
