Idédebatt och analys som förnyar arbetarrörelsens frihets- och jämlikhetssträvan

Arkiv

dec

Modernismens rationalitet är borta

29 december, 2022

Denna text är publicerad i tidskriften Tiden nr 4/2022.

 

Världens mest älskade städer är täta och promenadvänliga. Stadsdelen Manhattan i New York har 27000 invånare per kvadratkilometer, centrala Paris har 21000 och Barcelona 16000. Det är urbana miljöer som är enkla att röra sig i och där tätheten skapar underlag för restauranger, kultur och butiker. Befolkningstätheten i Stockholms stad är 5000 invånare per kvadratkilometer.

Stockholm är tätare än de extremt glesa och bilberoende amerikanska storstäderna (Houston i Texas har 1300 invånare per kvadratkilometer och ligger i USA-toppen avseende bensinkonsumtion per invånare), men långt efter täta europeiska städer. Det är olyckligt att Måns Lönnroth insisterar på att vi ska sitta kvar i urban sprawl, det glesa och bilberoende.

Modernismens löfte är rationalitet. Som stadsbyggnadsideal bygger modernismen på att bensinen är oproblematisk, städerna enkla att planera och att människor inte behöver privata ytor. Men antagandena är felaktiga…

 

Det här är en låst artikel. Logga in eller beställ prenumeration för att läsa mer.

Varför måste socialdemokratin engagera sig internationellt?

29 december, 2022

Denna text är publicerad i tidskriften Tiden nr 4/2022.

De senaste decennierna har auktoritära länder växlat upp sitt internationella arbete. Ledningen för S-studenter har varit på plats i Dominikanska republiken och varnar för att Sverige är på väg att förlora makt.

 

Under blixtar och dunder satt vi i 30 graders värme vid hotellpoolen. Ölen hette El presidente och några dagar innan hade Lula valts till Brasiliens president. De brasilianska ungdoms- och studentpolitikerna var samlingens mittpunkt, alla vill veta ”Hur känns det?” ”Lättade” var deras svar. I ett annat hörn satt den svenska delegationen och önskade sig ett annat valresultat i hemlandet.

 

Den svenska delegationen var på plats i Dominikanska republiken för att delta i Olof Palmes Internationella Centers latinamerikanska program Paola. S-studenters uppgift var att presentera det arbete som förbundet koordinerat under två års tid med sina latinamerikanska systerförbund. Det skulle bli en högtidlig tillställning där den dominikanska regeringen skulle medverka.

 

Att resa till andra sidan jorden för att presentera ett partnershipdokument må vara märkligt. Både ur ett klimatperspektiv men också för att Sverige är ett litet land nära polcirkeln. Men nu när vi är hemma igen inser vi vikten av vårt arbete…

 

Det här är en låst artikel. Logga in eller beställ prenumeration för att läsa mer.

En nation på väg att återfödas

29 december, 2022

När slutar vi tro på reformer och fredliga förändringar för att i stället stödja uppror? Margot Wallström menar att Sverige, EU och världssamfundet bör ge mer stöd och uppbackning till…

Blicken mot Nicaragua

29 december, 2022

Denna text är publicerad i tidskriften Tiden nr 4/2022.

I en helt annan tid hjälpte vi socialdemokrater Daniel Ortega till makten. I dag behöver vi stödja en fredlig reformering av ett Nicaragua som helt hålls i en diktators järngrepp. Mathias Tegnér skriver om situationen i landet och mötet med oppositionsledaren Suyén Barahona.

 

13 juni 2021 greps Suyén Barahona av Nicaraguas Policia Nacional. Då var hon den sjunde gripna presidentkandidaten och totalt sett den elfte oppositionsledaren som mist sin frihet inför presidentvalet förra året.

 

Jag minns själv när jag senast träffade Suyén. Det var i Folkets hus i Stockholm på ett möte med Progressive Alliance 2019. När vi samtalade över en kopp kaffe var hon positiv över att hela oppositionen kunnat enas inom ramen för det som kallas Blåvit enighet, Unidad Nacional Azul Y Blanco, även om hon var orolig över det urskillningslösa våld som president Daniel Ortega slagit ned protesterna med 2018. Nu med facit i hand skulle det visa sig bara vara en början.

 

Ortega har som ledare för Sandinisterna gått från en framgångsrik frihetsledare som störtade diktator Somoza 1979 till en blodig diktator. Han har också gått från att vara progressiv i frågor kring kvinnors sexuella och reproduktiva rättigheter till att förena sig med landets katolska kyrka och infört bland världens mest restriktiva lagar gällande abort. I dag är dock situationen tydlig. Daniel Ortega är en av Amerikas mest auktoritära ledare…

 

Det här är en låst artikel. Logga in eller beställ prenumeration för att läsa mer.

Är danskarna modigare än oss?

29 december, 2022

Heléne Björklund skriver personligt om sin relation till Danmark, det danska valet och om vad vi svenska socialdemokrater kan lära.     I min barndom hade vi tre TV-kanaler. Det…

nov

Förnya eller förtvina

1 november, 2022

Ledare publicerad i tidskriften Tiden nr 3, 2022. Den första opinionsmätningen efter valet gav 32 procent i stöd för S. Och på så vis lär det fortsätta. Nya regeringar belönas…

Framgångsreceptet ligger fast

1 november, 2022

Denna text är publicerad i tidskriften Tiden nr 3/2022.

I Borgholm ökar S för fjärde valet i rad och når 43,3 procent i stöd. Chefredaktör Payam Moula intervjuar kommunalrådet Ilko Corkovic och skriver om vad som gör lokalpolitiker framgångsrika.

 

 

Lundegård Camping, stuga nummer 110. Efter tre dagar i Ystad hamnade Ilko Corkovic, hans fru och dotter på en camping i Borgholm. Men resan dit hade inte varit lätt.

 

Som 17-åring förlorade Ilko sin pappa i cancer. Därmed försvann den stora förebilden. Men även drömmen om att plugga vidare efter gymnasiet gick förlorad. För även om viljan till studier fanns, och höga betygen, så saknades andra förutsättningar. Familjen bodde då i Banja Luka i Bosnien och mamman var hemmafru. När pappan gick bort så föll ett ansvar på Ilko att försörja familjen. Därför blev det jobb inom plastindustrin i stället för studier.

Sedan kom kriget.

Relativt nygift och med en nyfödd dotter blev situationen ohållbar. Familjen flydde därför till Sverige i december 1992 och hamnade slutligen i Borgholm. När jag en tidig morgon i oktober ringer upp Ilko för ett samtal minns han den första tiden i Sverige väl.

 

– På campingen i Borgholm var vi många, 500–600 flyktingar från Bosnien. Och då kunde jag ju ingen svenska, inte heller någon engelska, så jag ville lära mig svenska direkt. Efter en vecka fick jag tag i ett lexikon och övade ofta….

 

Det här är en låst artikel. Logga in eller beställ prenumeration för att läsa mer.

Jorden runt

1 november, 2022

”Jorden runt” finns med i varje nummer av Tiden. Här rapporterar vi om politiska och fackliga nyheter runt om i världen. Vi blandar allvarliga och viktiga nyheter med med lättsamma….

Hur gick det i valet, egentligen?

1 november, 2022

Hur röstade olika delar av landet, olika yrkesgrupper och olika åldrar? Daniel Johansson har brutit ner siffror från de senaste valen och redogör för trenderna.   Hur gick det i…

Förtjänade vi att vinna valet?

1 november, 2022

Denna text är publicerad i tidskriften Tiden nr 3/2022.   Magdalena Andersson gjorde ett bra val men arbetarrörelsen gjorde det inte. Det menar chefredaktör Payam Moula som hittar orsaken till…

Varför skulle de unga rösta på S?

1 november, 2022

Denna text är publicerad i tidskriften Tiden nr 3/2022.

Med ett stöd på 16 procent gjorde socialdemokratin ett rekorddåligt val bland unga. Elsa Alm reflekterar över varför.

 

Den 10 september är det sorg i luften. På tåget hem till Göteborg ser jag tomma och nedslagna blickar. På sociala medier kan man läsa vittnesmål om rasism. De höger-extrema har flyttat fram sina positioner och Sverigedemokraterna kan utropa sig till valets enda segrare. Hur kunde det gå så långt?

 

Jag har ofta hört äldre generationer sätta sitt hopp till min. Vi har kallats generation Greta och många har misstagit oss för att vara woke, trots att många trendmätningar faktiskt länge visat på motsatsen. Därför blir det nästan skrattretande när förvåningen sprider ut sig över hur unga röstat. Bland de unga väljarna får M+SD nästan egen majoritet. S hamnar på historiskt svaga 16 procent. Det har sina förklaringar.

 

Samhället har en skuld till de unga efter pandemin. De unga fick se sina gymnasieskolor stänga och endast träffa vänner på zoom. Nattklubbarna bommade igen, alkohol slutade säljas klockan 20:00 och idrott- och kulturlivet slaktades. I stället för att korttidspermitteras som de grupper som har en fast anställning på arbetsmarknaden, fick man i stället gå på dagen när det kom nya restriktioner. Mina vänner som jobbar i besöksnäringen blev av med sina jobb och tvingades flytta hem till sina föräldrar. Trots att unga löpte en ganska liten risk för att drabbas av allvarliga komplikationer av coronan så tog man ett stort ansvar. I stället för att mötas med sympati och förståelse kallades det till presskonferenser där unga uppmanades att skärpa sig.  

 

Det går inte heller att bortse ifrån att unga röstar efter kön. Killar är höger i betydligt högre utsträckning än tjejer. Det är inte konstigt att killarna i en post woke-generation försöker stärka sin position efter att faktiskt ha blivit negligerade i samhällsdebatten i ett antal år….

Det här är en låst artikel. Logga in eller beställ prenumeration för att läsa mer.

Vår politik var inte tillräckligt bra

1 november, 2022

Det finns en hel del reformer att vara stolta över efter åtta regeringsår, men i slutändan lyckades vi inte lösa samhällsproblemen. Nu krävs självkritik och mod att driva en mer…