Arkiv

Arbetslöshet. Gängvåld. Nationell säkerhet. Klimatkris. Sverige står inför en rad stora samhällsproblem som diskuteras i riksdagen, präglar nyhetsrubriker och formar politiska agendor. Men mitt i detta pågår ett annat eskalerande samhällsproblem. Ett samhällsproblem som inte får ett enda litet hörn av debatten, trots att det aktivt skadar hela generationen flickor. En kommande generation kvinnor.
 

Jag syftar på det sexuella våldet som genom digitaliseringen fått helt nya arenor, och där flickor i hög grad står oskyddade. Vi har låtit det ske helt öppet, rakt framför ögonen på oss, och nu har vi resultatet: 8 av 10 flickor, alltså barn under 18 år, uppger att de blivit utsatta för sexualbrott på nätet.
 

Specificerar man statistiken ser det ut så här:

•   83 procent av flickorna har fått en oönskad nakenbild skickad till sig.

•   25 procent har fått nakenbilder spridda mot sin vilja.

•   50 procent har blivit hotade att skicka nakenbilder.

•   53 procent har blivit erbjudna pengar för att skicka nakenbilder.

•   37 procent har blivit erbjudna pengar för sex.
 

Sveriges socialdemokratiska arbetareparti vilar ideologiskt på demokratisk socialism. Det är en ideologi vars tre kärnvärden, frihet, jämlikhet och solidaritet, ständigt diskuteras. Men en annan ideologisk grundpelare är rättsstatens principer. Dessa principer konkretiseras av en överordnad lagstiftning i form av en konstitution. I Sverige består konstitutionen av fyra grundlagar, de är grunden till de fri- och rättigheter vi har och de definierar statens förhållande till oss.
 

Friheterna och rättigheterna består av flera delar varav de viktigaste är rätten att fritt rösta i hemliga val, rätten att yttra sig fritt, demonstrationsrätten och rätten att organisera sig. Den sista rättigheten tryggar facket och partierna.
 

Rättsstaten bygger på legalitetsprincipen; land ska med lag byggas. Lagen antas av folkets främsta företrädare: riksdagen. Myndigheter eller domstolar kan inte stifta lag utan följer utfärdade lagar.
 

Legaliteten skapar stabilitet, man ska alltid veta vad som gäller. Det kallas rättssäkerhet. Grundlagar kan inte ändras på samma sätt som vanliga lagar. Antagna lagar ska överensstämma med grundlagarna och med folkrättsliga förpliktelser.
 

Inga fri- och rättigheter är absoluta. De kan krocka med varandra varför det behöver göras intresseavvägningar. Det sker i lagstiftningsarbetet och i domstolarnas rättstillämpning.
 

Förskjutning i vänsterns syn på de icke-folkvalda domarnas makt

Det finns ett antal punkter vad gäller rättsstaten där S tidigare intagit en kritisk hållning. Den viktigaste kritiska synvinkeln är domstolarnas makt.
 

Per Molander (f. 1950) har de senaste tio åren kommit att bli många tunga socialdemokraters favorittänkare. Före detta utbildningsminister Anna Ekström kallade honom gärna för en ”intellektuell gigant” och han fick Magdalena Anderssons förtroende att leda sin stora Jämlikhetskommission som presenterade slutbetänkandet ”En gemensam angelägenhet”. I sin nya bok ”En invasiv art – så tog företagen över världen” (Volante) tar Molander vidare den analys av ojämlikhet, marknader och marknadsmisslyckanden som gjort honom så populär. I fokus står den historiska uppfinningen av den ”juridiska personen” och boken analyserar varför just denna organisationsform tagit över världen. Som alltid från Molander är det skarpt och väl underbyggt. Ytterligare socialdemokratiska jubelrop är att vänta.
 

För den som går igenom hela Per Molanders cv är hans i dag tydliga vänsterprofil möjligen något överraskande. Under 90- och 00-talen stod han nämligen i centrum för flera av de politiska processer som avreglerade och liberaliserade Sverige. I rollen som huvudsekreterare, först för utredningen som avreglerade jordbruket men särskilt för den så kallade Lindbeckkommissionen, gjorde han sig ett namn som den ämbetsman som i praktiken klarade av att genomföra stora och verkligt samhällsförändrande reformer.
 

Lindbeckkommissionen var särskilt betydelsefull.