Tiktok har exploderat som politisk arena bland unga väljare samtidigt som hälften av svenskarna säger att tv-debatter och valkompasser är viktigare. Hur ska vi förstå det nya medielandskapet? Emil Nordfjell analyserar siffror och kommer med konkreta råd.
– Ska vi skaffa Tiktok?
Inte sällan får jag frågan när jag föreläser om sociala medier. I LO-borgen, runt om i landet, i Oslo och över länk för britter och danskar. Man hör fruktan i deras röst.
– Nej! skriker jag rätt ofta till svar.
Men det beror på vem de är och vem de vill nå. Och svaret håller på att bli mer komplicerat.
Nu har Internetstiftelsen släppt sin special av rapporten Svenskarna och internet för valet 2026. Den berättar om ett medielandskap som förändras snabbare än politiken hinner med. Och kanske också om en vänster som inte alltid förstått vad det betyder
Vilka som blir ett vals stora frågor går inte riktigt att säga längre. Vi har vetat ett bra tag att medielandskapet och valdebatterna blir fragmenterade, som det heter. Jag och min 30 år äldre pappa tar inte del av samma internet. Men kan rapporten ändå lära oss något?
Sedan hösten 2025 är betald politisk annonsering förbjuden på de stora sociala medieplattformarna. Facebook var länge en stor kanal för just det.
Facebook är på väg ut som politisk arena. Inför valet 2022 tog fyra av tio del av politiskt innehåll på plattformen. I år är det tre av tio. Sedan hösten 2025 är betald politisk annonsering förbjuden på de stora sociala medieplattformarna. Facebook var länge en stor kanal för just det. På Facebook lyckades vänster och höger vara jämnstora tack vare annonspengarna. Nu måste alla i stället nå utanför sin följarskara utan annonspengar.
Bland förstagångsväljare tar nästan hälften del av politiskt innehåll på Tiktok. Det är nästan dubbelt så många som 2022. Bland 00-talisterna har andelen ökat från 22 till 38 procent. Ändå kommer hälften av alla svenska väljare att titta på partiledardebatter i tv och säga att det var det som avgjorde deras röst. tv, radio och dagstidningar är fortfarande de kanaler som flest ser som viktiga för politisk information. Det är åtta av tio för tv. Sex av tio för dagstidningar och radio.
Det är lätt att glömma det när man scrollar.
Jag scrollar på Instagram och ser Ardalan Shekarabi dyka upp i en podd där han intervjuar influencern Shpresa. Fler tar del av politik via poddar. Var femte svensk, faktiskt. Bland 00-talister är det var tredje. Den nyheten verkar ha nått ut. På det senaste kan du se Dagens Arena, Katalys och flera rödgröna ledarredaktioner i videopoddar. Det vill aldrig ta slut.
Det är bra. Men det räcker inte.
För det finns ett annat problem.
Jag ser det hela tiden i föreläsningssalarna. En facklig organisation har skaffat Instagram. En kommunpolitiker har laddat ner Tiktok. Och de lägger ut samma grej överallt.
Det funkar inte.
Något jag uppskattat på Facebook på sistone är när typ Kommunal använder plattformen precis som mormor gör. Tänk dig en text med en massa glassar som bakgrund. Ser du det framför dig? Det ser lite boomeraktigt ut. Helt rätt! Det passar kulturen på plattformen. Det är just det algoritmen belönar.
Du måste anpassa ton och format, både om du ska nå unga och om du ska nå mer årsrika.
Jag scrollar vidare. Jag ser två oväntade ansikten i samma video: Isaac Ojo, deltagare i min utbildning Schyst, och själv influencer med 50000 följare, prata med Magdalena Andersson innan förstamajtåget i Sundbyberg.
Kungligt.
Var fjärde svensk följer en politiker, influencer eller expert som pratar om politik och samhällsfrågor på sociala medier. Bland 00-talister är det fyra av tio. Influencers och politik har inte riktigt varit kompisar i Sverige. Länge fanns en beröringsskräck från båda håll. Nu ändras det.
Var fjärde svensk följer en politiker, influencer eller expert som pratar om politik och samhällsfrågor på sociala medier.
Det finns också en annan sak i rapporten som borde få fler att haja till. Nästan hälften av alla 00-talister tar del av politiskt innehåll på Tiktok dagligen eller varje vecka. Det är inte ett marginellt fenomen. Många spenderar stora delar av sina liv där. Och där är högerröster ofta överrepresenterade.
Svenskarna och internet visar att personer med åsikter klart till höger följer politiker och opinionsbildare på sociala medier i betydligt högre utsträckning än de med åsikter till vänster. 43 procent av dem med åsikter klart till höger följer sådana konton, mot 25 procent bland de som lutar något åt vänster. Det är inte en slump. I flera år har marknadsliberaler och den nya högern medvetet byggt kanaler, nätverk och förtroende på plattformar som vänstern länge struntade i.
Det kostar nu. Inte i ett enskilt val, men i det långa loppet.
Och ändå: den stora fajten vinns fortfarande i tv-soffan och på valkompassens sajt. Hälften av väljarna tror att partiledardebatter och valkompasser kommer att vara avgörande för deras röst. Oavsett ålder och politiskt intresse. Det är en arena som fortfarande spelar roll.
Men den andra arenan växer. Och den kräver autentisk närvaro.
– Ska vi skaffa Tiktok? frågar de.
Jag tänker ett slag.
– Beror på. Har ni tid att använda det på riktigt?
Emil Nordfjell
medlem i Tidens redaktionsråd
