Tiden Analys - Arkiv

Krismedvetenheten inom svensk socialdemokrati har lett till flera omprövningar, och nu växer det fram en ny starkt progressiv och realistisk huvudinriktning för 2020-talets S. Den präglas av en tydlig men hållbar vänsterbetoning i arbetsmarknads-, välfärds- och ekonomiska politiken. En del av förnyelsen är en kraftfull klimatpolitik, men också en verklighetsförankrad, principfast och lösningsorienterad grundsyn på frågor om exempelvis migration, tiggeri, hedersförtryck och inte minst integration.Denna nya inriktning har uttryckts av flera olika röster med skilda utgångspunkter: SSU-ordföranden Philip Botström, erfarna tänkaren och skribenten Anne-Marie Lindgren, LO-ekonomen Torbjörn Hållö, regionrådet i Stockholm Aida Hadzialic, Lundaforskaren Klas Gustavsson, Tidens Payam Moula (och undertecknad), nya socialförsäkringsministern Ardalan Shekarabi (och flera andra S-statsråd), kommunalråd som Jimmy Jansson och Lars Stjernkvist samt många fler. Betoningarna och ställningstagandena i enskilda sakfrågor kan givetvis variera något, och detta är ingen formell eller samordnad gruppering.

Inför den stora skattereform som har aviserats i regeringsöverenskommelsen startar LO-ekonomerna och Tankesmedjan Tiden nu ett samarbete för att lyfta arbetarrörelsens perspektiv i ett antal centrala skattefrågor. Målet är att bidra med nya förslag och lösningar som kan säkerställa att de angivna premisserna om minskade klyftor och en hållbar finansiering av välfärden hålls.

Tankesmedjan Tiden kommer under hösten att utreda hur en framtida asyl- och migrationspolitik kan utformas. Förre partisekreteraren och kommunstyrelsens ordförande i Norrköping Lars Stjernkvist kommer att leda arbetet och ansvara för slutsatser och rekommendationer. Utredningen är en del av Tankesmedjan Tidens idéutvecklande uppdrag, och är fristående från Socialdemokraterna som parti. Syftet är att bidra med analyser, identifiera vägval och lämna förslag på möjliga lösningar på flera av de utmaningar som svensk migrationspolitik står inför.

Socialdemokratin – som parti och rörelse – behöver bli tydligare i sina egna analyser, prioriteringar och politik. För att bidra till detta har vi på Tankesmedjan Tiden skrivit om januariavtalets…

Att slopa värnskatten är ett av de sämsta förslagen i januariavtalet. Inom skattepolitiken är Liberalerna ett smalt intresseparti för de som tjänar över 61 000 kr i månaden.

Skattepolitiken är ett mycket ideologiskt område. Synen på skatterna avslöjar tydligt synen på människan, samhället, rättvisa och jämlikhet.Liberalerna har genom januariavtalet drivit igenom att en inte oväsentlig del av reformutrymmet ska gå till att slopa värnskatten. Trots att de ekonomiska klyftorna ökar. Och trots att välfärden, polisen, försvaret och klimatomställningen är i skriande behov av ökade resurser.

Inte för att en slopad värnskatt skulle öka jämlikheten eller bidra till ökade resurser för att möta de stora samhällsutmaningarna. Utan för att Liberalerna behövde visa att de kunde få igenom något som Socialdemokraterna absolut inte ville ha. Och för att få ökat stöd av höginkomsttagarna.

Liberalism är en bred ideologi. Ibland skojar vi om att det vid svåra frågor finns lika många liberala ståndpunkter som liberala personer, vilket delvis säger något om hur få som är liberaler idag, men främst något om hur många åsikter som ryms under det liberala paraplyet.

Med tanke på att vi socialdemokrater kommande år ska samarbeta med liberaler behöver förstå dem. Per Svensson, chefredaktör på DN, lyckas i sin bok ”Därför hatar alla liberaler. Och därför har alla fel” identifiera 8 olika typer (min favorit är ’Tartuffe-liberalen’). Fastän hans typer är träffande och roliga behöver vi inte riktigt så många. Istället klarar vi oss med fyra typer.

Tidskriften Tidens chefredaktör Payam Moula ger dig hela den liberala listan.

Igår berättade SSU att deras stöd till regeringens samarbete med C och L är villkorat. Jämlikheten ska öka, annars försvinner stödet. I grunden är kravet rimligt. Främst för Sveriges bästa,…

Nu är det därför hög tid att vi reformerar bort denna klassorättvisa genom att inkludera tänderna i den övriga vårdens högkostnadsskydd.Den som är sjuk är inte fri. Därför är en tillgänglig vård av hög kvalitet en central del av den svenska generella välfärden. Det är patientens behov som styr och inte tjockleken på plånboken.Ett vanligt läkarbesök kostar i regel 200 kr. Vid återkommande vårdbehov slår ett högkostnadsskydd in vid 1 150 kr per år. Ingen patient behöver sedan själv stå för kostnaderna, som istället finansieras gemensamt och solidariskt.Ingen behöver därför bli ekonomiskt ruinerad på grund av sjukdom eller skada. Detta gäller dock inte tänderna, trots att de otvivelaktigt tillhör kroppen. Referenspriset för en basundersökning hos tandläkaren är 830 kr. Olika ingrepp och behandlingar kostar tiotusentals kronor.Många människor har inte råd med detta. Undersökningar visar att 10–15 procent av svenskarna av ekonomiska skäl avstår från att gå till tandläkaren – trots att de egentligen behöver det.

Ifrågasättandet av EU:s sociala pelare skapar en tydlig höger-vänsterkonflikt inför valet till EU-parlamentet. De borgerligas kritik av den sociala pelaren är både oärlig och avslöjande, skriver Daniel Färm, Tankesmedjan Tiden, och Monika Arvidsson, LO.

”Klichéer, klyschor, trohet till konventionella standardiserade uttryck och beteenden har den socialt erkända funktionen att skydda oss mot verkligheten, det vill säga mot det anspråk på vårt tänkande som alla…

De borgerliga partiernas avhopp från Försvarsberedningen djupt beklagligt. Behoven måste vägas mot välfärdens alarmerande investeringsbehov, skriver Daniel Färm i Dagens Arena.

”Valet till Europaparlamentet är ett viktigt vägval: ska vi ha ett Europa som präglas av de högerradikalas försök att undergräva demokratin och fri- och rättigheter – eller ett Europa som…