I mars i år skedde något banbrytande i en domstol i Los Angeles. Techgiganterna Meta och Youtube fälldes för att ha bidragit till en ung kvinnas psykiska ohälsa genom utformningen av sina plattformar, och dömdes att betala sex miljoner dollar i skadestånd.
För bolag med omsättning på hundratals miljarder dollar är summan försumbar, men det viktiga är något annat. För första gången hålls sociala medieföretag juridiskt ansvariga för hur deras tjänster är utformade. Det kan låta torrt, men det är ändå en liten revolution.
Domen kommer inte att förändra plattformarnas affärsmodeller över en natt, utan nu följer överklaganden och nya processer. Men den etablerar ett prejudikat som kan få långtgående konsekvenser för vilka krav som ställs på techbolagen framöver.
Fallet har därför liknats vid 1990-talets ”big tobacco moment”, som innebar en historisk uppgörelse med tobaksindustrins ansvar för produkternas negativa hälsoeffekter.
Under lång tid har sociala medieföretagen kunnat hävda att de bara tillhandahåller neutral digital infrastruktur och därför inte kan hållas ansvariga för innehållet som publiceras eller hur människor använder deras tjänster. Individer som fastnat i digitala beroenden eller drabbats av psykisk ohälsa har fått bära skulden själva.
Den laissez faire-logiken utmanas nu.
Det här är en låst artikel. Logga in eller beställ prenumeration för att läsa mer.
