Socialdemokraterna backar i både kommun- och regionvalet. Ändå får S, V, MP och C tillsammans majoritet i betydligt fler regioner än Tidöpartierna. Valresultatet visar ett Sverige där partiernas utveckling och blockens styrkeförhållanden allt oftare drar åt olika håll, skriver Daniel Johansson.
Sverige har ett omfattande kommunalt självstyre. Det gör maktförhållandena i kommuner och regioner materiellt intressanta. Medborgarnas livsvillkor och omkring en miljon anställdas arbetsvillkor påverkas av vem som har makten där. Så hur gick det i region- och kommunvalen 2026?
Kommunvalen
Hur gick det?
Totalt får SVMPC 49,7 procent i kommunvalet (+0,7 jämfört med 2022). MSDKDL får 45,0 procent (-0,6 jämfört med 2022). Lokala partier får 5,3 procent, en oförändrad röstandel. Under den ytan döljer sig rejäla inbrytningar för lokalpartier i flera av Norrlandslänen. Exempelvis kommer det nya Norrlandspartiet in i alla kommuner i Västernorrlands län.
Bland riksdagspartierna tappar Socialdemokraterna (-1,2), Liberalerna (-1,2), Sverigedemokraterna (-1,2) och Centerpartiet (-0,3) jämfört med kommunvalet 2022. Miljöpartiet ökar mest (+1,8), följt av Moderaterna (+1,6), Vänsterpartiet (+0,7) och Kristdemokraterna (+0,2). Siffrorna på rikssnittet är intressanta men ger bara en lågupplöst bild. De kan dölja dramatiska förändringar i ett stort antal mindre folkrika kommuner.
Röstsplittring
Moderaterna har en positiv röstsplittring i kommunvalet, +2,3 procentenheter jämfört med riksdagsvalet. Liberalernas kommunvalresultat ligger 1,4 procentenheter under resultatet i riksdagsvalet. SD har som vanligt en påtagligt negativ röstsplittring, -4,1 procentenheter. Den har emellertid minskat från -6 procentenheter år 2022.
Övriga riksdagspartier har ingen betydande röstsplittring. Den totala röstandelen för Socialdemokraterna i kommunvalet är 27,8 procent, bara marginellt lägre än resultatet i riksdagsvalet (28,0).
Den totala röstandelen för Socialdemokraterna i kommunvalet är 27,8 procent, bara marginellt lägre än resultatet i riksdagsvalet (28,0).
Kommunvalets vinnare och förlorare
Moderaterna och Miljöpartiet är kommunvalets vinnare. Miljöpartiet ökar i 257 av landets 290 kommuner och tar sig tillbaka in i 56 kommunfullmäktige. MP är nu representerat i 216 kommuner. Moderaterna ökar i 206 kommuner och går markant framåt i flera bruks- och industrikommuner. I Stockholmsområdet sker en viss återhämtning jämfört med 2022.
Förlorarna är Liberalerna och Socialdemokraterna. Liberalerna backar i 216 kommuner och faller ur 38 kommunfullmäktige. L är nu representerat i bara 171 av 290 kommuner.
Socialdemokraterna backar i 206 kommuner och går framåt i 81 kommuner. Ökningarna är generellt sett små.
Partiet backar i hela 45 av 54 kommuner i Norrlandslänen. Det är även här tappen i röstandel är som störst. Vidare mister S mark i flera kommuner i Stockholmsregionen jämfört med 2022. Bilden är mer blandad i sydöstra delen av landet samt i Skåne, där en viss återhämtning anas.
Bilden är rörig när det kommer till vilka partier som vinner på Socialdemokraternas tillbakagång. I norra Sverige är det inte sällan Moderaterna och lokala partier samt till en viss del Centerpartiet – åtminstone där S och C har varit eller är huvudmotståndare. I storstadsområdena kompenserar framgångar för V och MP. Vidare tar sannolikt Moderaterna tillbaka en del röster jämfört med 2022.
Blockens styrkeförhållanden i kommunerna
Blocköverskridande styren i kommunerna blir allt vanligare. Sannolikt är det en följd av att de traditionella blocken (SVMP och MCKDL) numera har majoritet i ett begränsat antal kommuner. SVMP får majoritet i endast 20 av 290 kommuner, (-8 jämfört med 2022). MCKDL får majoritet i 47 kommuner, oförändrat jämfört med 2022. Ser man till de nya blocken har SVMPC majoritet i 118 kommuner (-8 jämfört med 2022). MSDKDL har majoritet i 113 kommuner (+6).
Under mandatperioden 2022–2026 har många kommuner styrts blocköverskridande även i förhållande till de nya blocken. Det kan dock inte uteslutas att kommunala styren i högre grad kommer att bildas längs den nya blockgränsen. För det talar Centerpartiets (med enstaka undantag) röda linje mot SD även på kommunnivå. Ytterligare en faktor är att kommunpolitiken i regel än enklare än rikspolitiken att enas om för V och C.
Regionvalen
Hur gick det?
Socialdemokraterna, Vänsterpartiet, Moderaterna och Kristdemokraterna har en noterbar positiv röstsplittring i regionvalet jämfört med riksdagsvalet: +1,1 procent-enheter för S, +1,2 för V, +1,5 för M och +1,2 för KD. Miljöpartiet har negativ röstsplittring om -0,8 procentenheter. L har -2,0 och SD har -3,7. SD:s röstsplittring är mindre än 2022 och M:s dito är större.
Totalt får SVMPC 50,6 procent (+0,3 jämfört med 2022). MSDKDL får 45,8 procent (-0,1). Övriga partier tar tillsammans 3,6 procent (-0,3). Socialdemokraterna får 29,1 procent av rösterna.
Bland partierna går främst M (+2,3) och MP (+2,0) fram. Bland tillbakagångarna märks framför allt S (-2,6), L (-1,3) och SD (-1,1).
Miljöpartiets tillväxt innebär att partiet nu är representerat i 17 av 21 regionfullmäktige. Det är mer än en fördubbling jämfört med i valet 2022. Då kom partiet endast in i 8 regioner.
Liberalerna faller ur 5 regionfullmäktige och är nu bara representerat i 9 regioner.
Liberalerna faller ur 5 regionfullmäktige och är nu bara representerat i 9 regioner.
Hur gick det för S?
Socialdemokraterna tappar mest i regionerna Kronoberg (-6,5), Norrbotten (-5,6), Stockholm (-5,0), Jämtland Härjedalen och Västernorrland (båda -4,4), Västerbotten (-3,9) och Värmland (-2,7). Förra valets röstsplittring var exceptionellt stor för S i Region Stockholm (+5,5). Den är fortfarande positiv (+2,2) jämfört med riksdagsvalet i samma område.
S går fram i Blekinge (+1,4) och Sörmland (+0,5). S tappar generellt mest i regioner där partiet har styrt under mandatperioden 2022–2026. I flera regioner tas emellertid tappen i stort igen av en ökning för MP och till viss del V. I Kronoberg, Norrbotten och Västernorrland har regionala partier ökat.
Har SD straffats i styrande ställning?
Under mandatperioden 2022–2026 har SD lett en region (Blekinge), ingått i styret i ytterligare en region (Gävleborg) och samarbetat om budget i tre regioner (Skåne, Östergötland och Västmanland).
Huruvida maktinnehavet har påverkat partiets val-resultat i regionvalet 2026 är svårt att säga. Partiet står stilla eller ökar något i Gävleborg och Östergötland. Däremot är Blekinge och Skåne de regioner där SD har gått mest tillbaka i (-3,2 respektive -2,3 procentenheter), förutom i Region Örebro län (-5,7). Minskningen för SD i regionvalet i dessa regioner sammanfaller med en större minskning i riksdagsvalet där.
Blockens styrkeförhållanden i regionerna
MSDKDL får bara majoritet i regionfullmäktige i tre regioner (Skåne, Halland och Västmanland). Det är fyra färre än 2022.
SVMPC får majoritet i 13 av 21 regioner (inklusive Gotland), en ökning med tre regioner: Blekinge, Östergötland och Gävleborg.
Regionala partier är därmed vågmästare mellan blocken i 5 av de 9 regioner som de är representerade i.
SVMP får egen majoritet endast i Västerbotten. MCKDL har inte majoritet i någon region.
Sammanställningen avser inte de faktiska styrena utan är en genomgång av blockens styrkeförhållanden. Under mandatperioden 2022–2026 har dock ett flertal regionstyren utgått från de nya blocken: 10 av 21 regioner styrs utifrån dessa. Det är därför relevant att redovisa läget inför mandatperioden 2026–2030.
De tre storstadsregionerna
I Region Stockholm står koalitionen SCMP och samarbetspartiet Vänsterpartiet i princip stilla. Man går från 83 till 81 mandat. Den blygsamma förändringen beror på att MP vinner hela 5 mandat och C 1 mandat. V står stilla. Moderaterna återhämtar sig jämfört med 2022 men tar sannolikt många röster från L och SD.
Även i Västra Götalandsregionen är läget i stort oförändrat mellan blocken. SVMP som styrt i minoritet tappar 1 mandat. Det finns matematiskt en klar SVMPC-majoritet i regionfullmäktige.
I den folkrikaste Tidöstyrda regionen, Skåne, blev valet oväntat jämnt. MSDKDL får 76 mandat och SVMPC får 73 mandat. Den S-ledda oppositionen har krympt gapet från 11 till 3 mandat jämfört med 2022.
Slutsatser
Den politiska kartan fortsätter att ritas om
Socialdemokraterna får över tid svårare att bilda majoritet i mindre folkrika kommuner. I gengäld blir uppgiften enklare i de största kommunerna. Stockholm, Göteborg och Malmö har en robust SVMP-majoritet. I 12 av landets 20 folkrikaste kommuner är det matematiskt att bilda en SVMPC-majoritet. Bara i 4 har MSDKDL majoritet i fullmäktige. Ingetdera block har majoritet i 4 av de 20 folkrikaste kommunerna. Samtidigt bor 60 procent av befolkningen utanför de 20 folkrikaste kommunerna. Det är inte bra om Socialdemokraterna får allt sämre möjligheter att styra kommuner i stora delar av landet.
Socialdemokraterna får över tid svårare att bilda majoritet i mindre folkrika kommuner. I gengäld blir uppgiften enklare i de största kommunerna. Stockholm, Göteborg och Malmö har en robust SVMP-majoritet.
Det går att komma tillbaka
Liberalernas och Miljöpartiets vara eller icke vara i kommun- och regionfullmäktige påverkar blockens möjlighet att nå egen majoritet. Liberalerna kan möjligen söka tröst i att Miljöpartiet lyckats ta sig tillbaka i flera kommun- och regionfullmäktige efter att ha fallit ur på många håll i valen 2018 och 2022.
Behåll den gemensamma valdagen!
Då och då framförs att Sverige borde återinföra skilda valdagar. Det är en usel idé. En genomgång av resultatet i kommuner och regioner förklarar varför.
Medborgarna klarar uppenbart alldeles utmärkt att skilja på val och val redan i dag. Omkring var tredje väljare röstar på olika partier i riksdags-, region- och kommunvalet. Se bara på den systematiska stora negativa röstsplittringen för SD till kommun och region. Se på mängden lokalpartier; de finns i 142 kommunfullmäktige efter valet 2026. Och se på lokala röstmagneter såsom Torkild Strandberg (L) i Landskrona och Ilko Corkovic (S) i Borgholm. De har en tvåsiffrig positiv röstsplittring i val efter val.
Dessutom tenderar ”mellanårsval” att bli en proxy för den sittande regeringens förtroende. Ta diskussionen om Trump i USA inför höstens kongressval. Eller ta delstatsvalen i Tyskland där AfD har stormat fram. Det är knappast så att lokala eller regionala frågor garanterat belyses bättre med skilda valdagar.
Att kommun- och särskilt regionpolitik är kroniskt underbevakat är en annan sak.
Daniel Johansson
redaktionsmedlem Tiden
