Över hundra miljoner dollar satsas just nu på om Jesus återuppstår 2026 och hur ofta Elon Musk twittrar. Tobias Sundin skriver om hur en borgerlig moralreform har kulminerat i en kapitalism som spekulation, inte arbete.
Kommer Jesus Kristus återuppstå under 2026? Hur många gånger kommer Elon Musk twittra i februari? Kommer Federal Reserve höja räntan med 25 eller 50 baspunkter? Det är bara tre av de i skrivande stund mest populära vaden på Polymarket, en så kallad prediction market eller en sorts börs, där man satsar pengar på alla tänkbara saker och händelseförlopp.
Bara de tre ovan nämnda vadslagningarna har över 115 miljoner dollar i potten. Polymarket som helhet hade en handelsvolym på nästan åtta miljarder dollar bara i januari i år. Och den räknar med att fortsätta växa snabbt. Bolagets senaste satsning är ”uppmärksamhetsmarknader”, där spelarna satsar på hur populära trender på sociala medier kommer att vara. Även om företaget är noga med att betona nyttan i de förutsägningar som handeln genererar är det uppenbart för alla att det rör sig om spel och dobbel.
Prediction markets är ännu ett randfenomen, en avart av vår samtida, nihilistiska kapitalism som likt den mytiska ormen Ouroboros är i full fart med att äta upp sin egen svans. Men det är också resultatet av en långtgående trend och politiskt projekt.
Målet var att få det svenska folket att agera och tänka som just små kapitalister.
Begreppet ”ägardemokrati” (efter den engelska förlagan Property-Owning Democracy) var borgerlighetens försök att ta upp kampen mot triumfatorisk socialdemokrati under efterkrigstiden. I Storbritannien var ägardemokratin den bärande ideologiska idén bakom många av Thatchers förslag. Här i Sverige plockade den sökande borgerligheten upp begreppet under 50-talet. Politiken skulle gynna ett brett folkligt ägande av aktier och bostäder. Målet var att få det svenska folket att agera och tänka som just små kapitalister. Ägardemokratin som projekt skulle således ge effekt både på maten och moralen. Förutom att det skulle frigöra resurser från den slösaktiga staten till individernas kollektiva svärmintelligens skulle det också ingjuta klassiska borgerliga dygder som ansvarstagande, driftighet och självständighet. Att de som redan ägde mycket skulle komma att gynnas av politiken var förstås ett lyckligt sammanträffande.
I stället har ideologin undergrävt samma dygder och skapat en värld av nihilistiska spelberoende och en stagnerad realekonomi. Under 1980- och 90-talen avreglerades västvärldens finansiella system i linje med ägardemokratins idéer. Det har inte gått som man hoppades. Finanssektorn som andel av BNP har vuxit explosionsartat men de reella investeringarna har minskat i takt med att allt fler marknader domineras av monopol, företag köper tillbaka sina egna aktier eller skapar räntesökande finansiella instrument i stället för att bygga fabriker.
Att det är på Wall Street och inte på Main Street som tillväxten har skett syns i det massiva intresset av aktiesparande bland unga. Det följer sin egen giftiga logik. När tillgångspriserna ständigt stiger och löneökningarna relativt sett sackar efter måste man hoppa på tåget för att inte stå kvar på perrongen utan bostad. När det inte heller finns politiskt hopp får man ta saken i egna händer och satsa allt på rött. Utvecklingen har drivits på av både de senaste årens digitala utveckling och av politiken.
Att det är på Wall Street och inte på Main Street som tillväxten har skett syns i det massiva intresset av aktiesparande bland unga.
Plötsligt är börsen tillgänglig överallt och närsomhelst och likaså nyheterna som kan påverka dina positioner. Kryptovalutor, som är vad som satsas på Polymarket, är förstås i sig ren spekulation. Trump, som själv blåst sina trognaste fans på hemmasnickrade kryptotillgångar, har krattat manegen för den högteknologiska hazardspelsindustrin genom fördelaktig (läs: obefintlig) reglering.
De kulturella uttrycken för det här hittar man om man surfar in på Reddit-forumet ”ISKbets” (den svenska motsvarigheten till det amerikanska, bara något mer skruvade ”WallStreetbets”), där man diskuterar börshandel. Det är inte en helgad lund av småborgerliga dygder.
Snarare är den en yuppiemässig miljö där berättelser om våghalsiga satsningar, oväntade vändningar och allt som oftast en sorts sardonisk självspäkelse över de många stora förlusterna som användarna självmant delar med sig av. Den eventuella sociala nytta som bankchefer eller mer välpolerade talespersoner för finanssektorn gillar att påminna oss om lyser med sin frånvaro. Har du haft oturen att ha besökt Las Vegas kommer du genast känna igen dig.
Prediction markets är således den logiska slutpunkten för ett samhälle där arbete inte värderas och värde betraktas som frikopplat från arbete. Letar man efter grunden till vår tids relativistiska tendenser bör man inte blicka mot Sorbonne eller de franska postmoderna, utan i stället kasta ett öga på New York eller City of London.
Tobias Sundin, kulturredaktör Tiden
