Arbetare i alla länder?

 
Bekämpas kapitalismen bäst lokalt eller internationellt? Kanske är frågan felställd från början. Mikael Omstedt skriver om spänningarna mellan den nationella politiska kampen och marxismens dröm om universell frihet, med utgångspunkt i den nyutkomna antologin ”Samtida marxistisk teori”.
 

Vari ligger marxismens särart? Det frågadesig filosofen Georg Lukács i 1923 års ”Historia och klassmedvetande”. Svaret lär förvåna de för vilka marxismens främsta kännetecken är dess ekonomism: Idén att den kulturella och politiska ”överbyggnanden” endast kan förstås i relation till en materiell ”bas”. ”Det är inte det ekonomiska motivets dominans i förklaringen av historien, som är den avgörande skillnaden mellan marxismen och den borgerliga vetenskapen”, skrev Lukács, ”utan totalitetens perspektiv.” Det ekonomiska, politiska och kulturella var ofrånkomligt relaterade till varandra; endast utifrån helheten kunde dess delar göras begripliga. Så länge marxister håller fasta vid denna metod, menade Lukács, kan de förkasta varenda en av Karl Marx enskilda teser och ändå med rätta påstå sig gå i hans fotspår.

Mer än 100 år senare kan Lukács betoning av totalitet fungera som en inramning till den nyutkomna antologin ”Samtida marxistisk teori”. Antologin består av 37 korta introduktioner till tongivande marxistiska tänkare. Jag har själv bidragit med ett kapitel om den indiske historikern Jairus Banaji, som erbjuder nya teoretiska verktyg för att historisera kapitalismen bortom Europa.

 

Boken publiceras i en tid då arvet efter Marx är omstritt inom den politiska vänstern såväl som den radikala akademin.

Boken publiceras i en tid då arvet efter Marx är omstritt inom den politiska vänstern såväl som den radikala akademin. På ena sidan finner vi de som förkastar Marx som ännu en vit man, vars påstått eurocentriska tankegods inte kan förklara rasismen, sexismen och kolonialismens differentiering av världens förtryckta folk. På andra sidan finner vi i stället de som menar att den samtida vänstern har gått vilse i en identitetspolitisk snårskog som den endast kan komma ur genom en återgång till en universalistisk politik som talar till arbetarklassens gemensamma materiella intressen bortom enskilda identiteter. Det rör sig om en global polarisering inom vänstern, vilken i USA har orsakat en intensiv debatt om den så kallade wokeideologins skuld i Donald Trumps högerradikala backlash. Men samma konfliktlinje kan skönjas även i Sverige. Inte minst i denna tidskrifts spalter har vänstern kritiserats för att betona ”godhetssignalering och identitetspolitik i stället för materiellt förbättrade levnadsvillkor för det stora flertalet”.