Sveriges socialdemokratiska arbetareparti vilar ideologiskt på demokratisk socialism. Det är en ideologi vars tre kärnvärden, frihet, jämlikhet och solidaritet, ständigt diskuteras. Men en annan ideologisk grundpelare är rättsstatens principer. Dessa principer konkretiseras av en överordnad lagstiftning i form av en konstitution. I Sverige består konstitutionen av fyra grundlagar, de är grunden till de fri- och rättigheter vi har och de definierar statens förhållande till oss.
Friheterna och rättigheterna består av flera delar varav de viktigaste är rätten att fritt rösta i hemliga val, rätten att yttra sig fritt, demonstrationsrätten och rätten att organisera sig. Den sista rättigheten tryggar facket och partierna.
Rättsstaten bygger på legalitetsprincipen; land ska med lag byggas. Lagen antas av folkets främsta företrädare: riksdagen. Myndigheter eller domstolar kan inte stifta lag utan följer utfärdade lagar.
Legaliteten skapar stabilitet, man ska alltid veta vad som gäller. Det kallas rättssäkerhet. Grundlagar kan inte ändras på samma sätt som vanliga lagar. Antagna lagar ska överensstämma med grundlagarna och med folkrättsliga förpliktelser.
Inga fri- och rättigheter är absoluta. De kan krocka med varandra varför det behöver göras intresseavvägningar. Det sker i lagstiftningsarbetet och i domstolarnas rättstillämpning.
Förskjutning i vänsterns syn på de icke-folkvalda domarnas makt
Det finns ett antal punkter vad gäller rättsstaten där S tidigare intagit en kritisk hållning. Den viktigaste kritiska synvinkeln är domstolarnas makt.
Det här är en låst artikel. Logga in eller beställ prenumeration för att läsa mer.
