Mer än varannan 15-årig flicka och var tredje pojke i Sverige lider idag av psykisk ohälsa. De politiska förslag som har presenterats räcker inte. Nu behövs en kriskommission och en kraftfull satsning för att minska den psykiska ohälsan bland unga. Det föreslår Tankesmedjan Tiden i den nya rapporten ”Hälsa framtiden – En agenda för att motverka psykisk ohälsa bland inga”, skriven av Torsten Kjellgren, utredare på Tankesmedjan Tiden.
Det behövs ett antal åtgärder för att motverka psykisk ohälsa för unga. Rapporten föreslår bland annat:
- Inför högkostnadsskydd för all psykologisk vård, på samma sätt som för medicinsk vård. Tillgången till psykologisk vård skall inte vara en klassfråga.
- Bemanna vårdcentraler med mer psykologisk personal. 50–75 procent av alla patienter som lider av psykisk ohälsa fångas inte upp av vårdcentralerna. Primärvården behöver bemannas med fler psykologer, så att kompetens svarar upp mot behoven.
- Psykologisk och psykiatrisk bedömning i den nationella vårdgarantin. Dessa bedömningar bör få samma status som medicinska bedömningar.
- Inrätta barnlotsar som hjälp i vårdkedjan. Många unga behöver få en kontaktperson i landstinget så att de hamnar på rätt instans och får rätt behandling för psykisk ohälsa.
- Integrera psykisk hälsa i läroplanen. Kunskap och medvetenhet om psykisk ohälsa bör bli en obligatorisk del av skolundervisningen.
- Höj elevhälsans tillgänglighet. Elevhälsan behöver finnas tillgänglig på skolan och ha bättre öppettider – även efter skoltid. Obligatoriska samtal och undersökningar bör införas för att utvärdera elevernas psykiska hälsa.
- Stoppa betygshetsen. Betygshetsen sprids allt längre ned i åldrarna. Det har bidragit till den ökade psykiska ohälsan. Försöket med betyg från årskurs 4 bör inte förlängas. Dessutom bör betyget F slopas i grundskolan, så att elever inte slås ut tidigt.
- Senarelägg skoldagen från årskurs 7. Tonåringar har en senare biologisk dygnsrytm och går och lägger sig senare på kvällarna idag än tidigare. Med inspiration från flera lyckade försök i Danmark och Storbritannien kan skoldagen i Sverige senareläggas med 1,5 timme. Eleverna kommer då till skolan mer utvilade, har lättare att ta till sig ny kunskap, och får ett högre välbefinnande.
- Inför en NPF-certifiering. Särskild kompetens krävs för att kunna anpassa undervisning och material för elever med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar (NPF). En särskild spetsutbildning för lärare bör införas. De skolor som väljer att låta sin personal genomföra den, skulle belönas med en NPF-certifiering.
