Skolvalsfrågan har länge varit låst politiskt. Men idag presenteras en ny rapport från Tankesmedjan Tiden som visar att skolvalssystemet kan förändras så att det bidrar till att öka likvärdigheten och minska segregationen, samtidigt som valfriheten blir mer jämlik. Det visar den nya rapporten Ett smartare, mer rättvist och mindre segregerande skolval, som är skriven av nationalekonomerna Dany Kessel och Elisabet Olme.
I rapporten presenteras flera förslag på hur skolvalssystemet kan förändras, så att det bättre kombinerar föräldrarnas och elevernas intresse att få önska skola med samhällets intresse av blandade elevgrupper.
– Skolvalsfrågan har länge präglats av politiska låsningar. Det är olyckligt. Skolvalssystemet bidrar idag till att öka segregationen. Det har blivit ett sätt för vissa privilegierade grupper att välja bort skolor där deras barn skulle gå i samma skola som barn med andra sociala förutsättningar. Men dagens skolvalssystem bidrar också till den extrema marknadsanpassningen av den svenska skolan, där lojaliteten mot aktieägarna enligt lag ska väga tyngre än lojaliteten gentemot eleverna. Det skapar också stora planeringsproblem för skolorna och lärarna – och bidrar till bl a betygsinflation. Dessa förslag om att justera hur skolvalet läggs upp kan bidra till att skolan blir mer likvärdig och en mötesplats för barn med olika bakgrunder. Men de kan behöva kompletteras med fler insatser som ytterligare skärper skolornas ansvar för att bryta segregationen, säger Tankesmedjan Tidens chef Daniel Färm.
– Rapporten syftar till att ge förslag på vilka förändringar som kan göras av skolsystemet – utan att kasta ut barnet med badvattnet. I debatten kan det tyckas som om vi måste välja mellan ett fritt skolval eller en skola med blandad elevsammansät Rapporten visar istället hur skolvalet kan justeras så att det tar hänsyn till både elevernas och föräldrarnas intresse av att kunna påverka sin skolgång – och samhällets intresse av en skola med blandad elevsammansättning. Våra förslag kan ge politiker och tjänstemän möjlighet att fatta beslut kring utformningen av sina skolvalssystem baserat på kunskap, istället för gissningar, säger Dany Kessel, forskare och en av rapportförfattarna.
10 förslag som riks- och kommunpolitiker kan överväga för att skapa skolvalssystem som gör det möjligt att minska segregationen:
- Förbjud så kallade strategiska incitament i skolvalssystemet, som uppmuntrar spekulativt beteende och gynnar de som agerar ”systemsmart”.
- Inför gemensam ansökan och antagning för samtliga kommunala och fristående skolor i en kommun. Samt regionalt centraliserade ansökningar och antagningar i storstadsområdena.
- Tydliggör vilka urvalsgrunder kommuner och friskolor får använda sig av. Idag är skolmarknadens aktörer begränsade av oklara och allt för restriktiva regler.
- Mjuka kvoter som på ett icke tvingande sätt ändå ger exempelvis utlandsfödda elever förtur till en del av platserna (max 5%) – om de söker till skolan.
- Om kötid ska användas som urvalsgrund så bör den göras relativ till hur lång tid en person har kunnat stå i kön, inte den absoluta kötiden.
- Lagstadga att syskonförtur är en tillåten urvalsgrund.
- Tydliggör hur närhetsprincipen tolkas och hur långt upp i åldrarna den ska gälla. Och tillåt olika typer av upptagningsområden.
- Friskolor ska använda sig av en prioritetsordning som är godkänd av Skolinspektionen: relativ kötid, tydligt definierad närhet, syskonförtur eller pedagogiska samband – men också kunna använda sig av t ex kvoter eller lotten.
- Ändra skolpengen så att den baseras på ett genomsnitt av de senaste tre årens inkommande elever.
- Ändra etableringsrätten, så att nya skolor som vill etablera sig i en kommun ska ha krav på sig att bidra till att minska segregationen.
- Gör en omstart för skolor som väljs bort i hög utsträckning.
- Skapa system som mäter och jämför skolors förmåga att hjälpa eleverna att klara kunskapskraven – så att elever och föräldrar kan göra informerade val.
- Inför restriktiva regler för när och hur ofta elever får göra skolbyten (exempelvis inför varje skolårsstart eller stadium) – för både elevens och skolans skull.
Läs rapporten här.
För mer information
Daniel Färm, chef Tankesmedjan Tiden: 070-650 12 09 alt daniel.farm@tstiden.se
Elin Ylvasdotter, t f kommunikationsansvarig Tankesmedjan Tiden: 076-006 47 15 alt elin.ylvasdotter@tstiden.se
