Hur mycket plats tillåts en kvinna ta i dagens samhälle? Kvinnans position är under ständig förhandling och i en splittrad värld blir synen på kvinnans roll alltmer tudelad. Ska vi gå mot ett helt jämställt samhälle, där kön inte spelar roll eller ska könsroller få fortsätta existera men där det »kvinnliga« uppvärderas? Lina Stenberg skriver om skönhetsnormen.
Det är mycket som skiljer i synen på kvinnans roll men en gemensam faktor som enar både konservativa och progressiva rörelser är att kraven på kvinnlig skönhet och yta i en traditionell bemärkelse ständigt finns där. På senare år har kraven blivit tydligare. Hur påverkar detta våra kvinnliga politiska ledare och deras handlingsutrymme i politiken?
Feminismen drar åt två håll
Vår samtid är en tid av polarisering. Samhället har under senare decennier inte bara blivit mer ojämlikt och tudelat socioekonomiskt. Högerpopulismen har vuxit och blivit en reell maktfaktor i de flesta europeiska länder. Högerextrema, migrationsfientliga värderingar har vuxit sig starkare, liksom mer traditionella, konservativa värderingar om familj och könsroller.
En bakåtsträvande syn på kvinnans roll och position i samhället växer sig starkare. Abortfientliga ledare som Trump har minskat handlingsutrymmet för kvinnor och inspirerat till en kvinnoföraktande politik världen över. Inte minst här i Sverige där vårt tredje största parti vill inskränka aborträtten och i princip ta bort jämställdhetspolitiken som sådan.
Parallellt med den här mycket negativa utvecklingen ser vi en radikal feministisk rörelse som vinner mark. Women’s march i USA samlade i januari 2017 miljontals kvinnor över hela landet för att protestera mot Trumps könsdiskriminerande politik, något som satte avtryck globalt. Den ännu pågående metoo-rörelsen har också fört den feministiska frågan framåt.
I Sverige finns inom framförallt den breda vänstern en stor enighet kring progressiva mål för jämställdhet och hbtq-rättigheter, där könsroller anses förlegade och jämställdhet sätts högt på den allmänpolitiska agendan.
Men samtidigt som de här polariserande traditionella och progressiva rörelserna drar allt längre ifrån varandra påverkar de gemensamt synen på kvinnan i samhället som stort.
Lever inte som de lär
Den svenska högern går allt längre högerut. Deras bild av kvinnan och hennes roll blir alltmer öppet traditionell. Förutom partipolitiskt drivs den konservativa synen på kvinnan av rörelser som intresseorganisationen Familjen Först.
Sociala medier har skapat helt nya plattformar för politisk påverkan, men också nya fenomen och fixstjärnor. Förebilder för den traditionella kvinnligheten har massiva följarskaror. Bloggar där kvinnor visar upp sina hemmafruliv, som Clara Lidström, grundare av en av Sveriges mest lästa bloggar »Underbara Clara«. På sin blogg ger hon tips om skönhet, bakning, inredning och barnuppfostran. Lidström är öppen med att kvinnliga egenskaper och sysslor bör uppvärderas i stället för att »försöka apa efter männen«. Isabella ”Blondinbella” Löwengrip var en av de tidigaste svenska bloggkändisarna. Redan 2005 slog hon som 13-åring igenom och driver nu Nordens största blogg. Blondinbella driver flera egna företag, bland annat ett som säljer hud- och hårvårdsprodukter. Hon har länge varit politiskt aktiv i Moderaterna (men är numera centerpartist), är uttalat antifeminist och pläderar för hushållsnära tjänster och RUT för att »kunna prioritera mer tid med familjen«.
En person som gått ännu längre i att driva en traditionalistisk antifeministiskt kvinnosyn är bloggaren Katrin Zytomierska med 146000 följare på Instagram. Hon har uttryckt starkt förakt mot kvinnor som inte bryr sig tillräckligt om utseende och vikt samt driver en stark linje för tydligare och mer traditionella könsroller.
Centralt för den här konservativa rörelsen är det kvinnliga utseendet. Mode, smink, träning, bantning och skönhetsingrepp är viktiga inslag i dessa fixstjärnors koncept för att få följare och likes. Selfies och hårt filtrade bilder på Instagram blir det viktigaste medlet att nå ut och utöva inflytande när skönhet och yta är viktigare än innehåll.
Att konservativt sinnade fixstjärnor själva sällan är just hemmafruar, som de så starkt pläderar för, är intressant i sig. För dessa influencers behöver intäkter, och det finns en enorm marknad där företag marknadsför produkter via de här personerna. Inte sällan är det just skönhetsprodukter, mode eller bantningsmetoder.
De konservativa kvinnliga fixstjärnorna lever inte som de lär, de är inga passiva hemmafruar. Men den dubbelheten verkar inte vara lika problematisk som när progressiva feminister missar sina ideal.
Den progressiva feministen måste göra rätt
Parallellt med den traditionalistiska kvinnorörelsen finns en progressiv feministisk rörelse som även den vinner mark. Inom den progressiva feminismen finns mål som att minska de traditionella könsrollernas inflytande och att kvinnor i ett systerskap ska bli starka tillsammans mot patriarkatet.
Det finns en bred enighet inom rörelsen, men också en stor intern diskussion om tolkningsföreträde, vad som anses sant feministiskt och att leva som man lär. Just synen på skönhet och utseende är hett omdebatterad. För två år sedan intervjuades Kajsa Ekis Ekman om stil, mode och smink. Att både vara vänster och bry sig om utseende väckte både förakt och förundran.
Författaren och mångsysslaren Karin Kakan Hermansson är en progressiv feminist men också »beautybloggare« och poddare hos tidskriften Elle. Under hösten 2017 uppstod en livlig diskussion efter att krönikören Valerie Kyene Backström kritiserade ett poddavsnitt där Kakan lovordar kirurgiska ingrepp.
Kontentan i kritiken var att ingen som kallar sig feminist bör förespråka sådant som patriarkatet påhejar (som skönhetsingrepp) – och särskilt inte i feminismens namn.
Är det feministiskt att vara för skönhetsprodukter, smink, kvinnliga kläder eller höga klackar? Bland progressiva feminister menar vissa att det är feministiskt att som överviktig lägga upp lättklädda bilder på Instagram. Att det handlar om att utmana normer och våga gå över hinder som patriarkatet lagt ut. Andra hävdar att all uppmuntran till att anpassa sig efter det manliga ögat aldrig kan vara feministiskt.
Balansgången är svår, men eftersom fixstjärnorna även bland progressiva feminister är beroende av sociala medier där Instagram är det viktigaste mötet med följarna, blir utseende oundvikligen en faktor att förhålla sig till.
Trots att den progressiva feminismen är många mil ifrån den konservativa rörelsen blir utseende och kroppsfixering allt viktigare.
Tudelade krav på kvinnliga politiker
Att vara kvinna och ledande politiker innebär förutom krav på att vara kompetent, social och intellektuell också att visa upp en mjuk sida. Mer än männen behöver kvinnor i ledande positioner kunna le, skratta och vara ödmjuka.
Å ena sidan bör en kvinnlig politiker visa sig traditionellt »okvinnlig« nog att inte låta en graviditet, barnafödande eller spädbarnsliv vara i vägen för ett partiledarskap. Men å andra sidan är det för småbarnsmammor särskilt viktigt att på Instagram visa hur stor del av livet som ändå är att vara mamma och pysslig fru.
Särskilt som en borgerlig sådan. KD-ledaren Ebba Busch Thor leder ett parti där principen är att kvinnan ska sätta familjen först. Busch Thors instagram är således fyllt med mammaskap och »frukost-på-sängen-brickor« till maken.
Men oavsett partifärg behöver kvinnliga ledande politiker hålla jämna steg med fixstjärnorna på sociala medier vad gäller utseende. De måste ha högklackat och målade läppar. Helst ska hon se ut som Claire Underwood i House of Cards.
Se bara på de senaste årens partiledardebatter, på valaffischer eller andra offentliga framträdanden. Tänk om de manliga politikerna behövde stå i sylvassa klackar i flera timmars live TV-debatt.
Att kvinnor i ledande positioner har fler krav på sig än män är ett grundläggande demokratiskt och principiellt problem. När kvinnor behöver prestera mer och dessutom lyckas på flera fronter för att komma någonvart säger det sig självt att färre lyckas komma igenom nålsögat och nå lika långt som männen.
Sverige är det enda landet i Norden som ännu inte haft en kvinnlig statsminister. Frågan vi bör ställa oss är om det ens är möjligt med de förväntningar och krav som i dag vilar på våra kvinnliga företrädare.
Med sociala mediers allt större betydelse är det svårt att se hur yta, utseende och image inte blir än mer viktiga för kvinnliga politiker att nå framgång.
Kvinnans position är under ständig förhandling. Det är svårt att se hur ett ytterligare krav på just kvinnan i politiken inte är en tillbakagång, att kvinnor ska anpassa sig än mer och passa in utifrån sin förmåga att behaga.
Text: Lina Stenberg, är kommunikationschef på Tankesmedjan Tiden
