
Ett sätt att förstå Socialdemokraternas valresultat – och framtida vägval – är att titta på hur partiets väljarkår förändrats i de senaste valen. Under 2000-talet har ett inte oväsentligt skifte ägt rum. Från att ha presterat bäst bland väljare på landsbygden, med kortare utbildning och lägre inkomster 2006, presterade partiet 2018 bäst bland de motsatta grupperna.
Denna analys gäller Socialdemokraternas riksdagsresultat i Sveriges samtliga 290 kommuner i de senaste fem valen (2002–2018). Genom att jämföra förändringar i valresultaten med sju kommunegenskaper – medianinkomst, utbildningsnivå, befolkningsutveckling, arbetslöshet, medelålder, kommuntyp samt mottagande av nyanlända – kan vi få en förståelse för vilka som har fått ökat respektive minskat förtroende för Socialdemokraterna. Analysens fokus på förändringar innebär att en rörelse från 14 till 15 procents väljarstöd är en god prestation medan en rörelse från 31 till 30 procent är en dålig, även om 30 är en dubbelt så stor siffra som 15.
Viktigast är att sammansättningen av Socialdemokraternas väljare tycks ha förändrats mellan valet 2006 och valet 2018. Medan partiet 2006 och 2010 presterade bäst i de kommuner som hade förhållandevis låg medianinkomst och utbildningsnivå, dålig befolkningsutveckling samt hög arbetslöshet och medelålder, var läget det omvända 2014 och 2018. (Kom ihåg att ”prestation” alltså avser förändringen gentemot föregående val, inte röstandel.) Om man studerar den linje som sammanfattar sambandet mellan exempelvis utbildningsnivå och partiets prestation så ”roterar” den på ett förvånansvärt konsekvent sätt när man rör sig framåt i tiden. Det är tydligt att Socialdemokraterna i riksdagsvalen sedan 2002 tappar bland väljare med kortare utbildning, och ökar bland väljare med längre utbildning.
Den konsekventa rotationen betyder att sambandet mellan utbildningsnivå och Socialdemokraternas prestation var (förhållandevis) starkt negativt 2006, svagt negativt 2010, svagt positivt 2014 och starkt positivt 2018. Ett negativt samband betyder att mer av det ena ger mindre av det andra: ju högre utbildningsnivå, desto sämre prestation av S. Ett positivt samband betyder att mer av det ena också ger mer av det andra: ju högre utbildningsnivå, desto bättre prestation av S.
Rotationen är just konsekvent för alla de fem variablerna: förutom utbildningsnivå även medianinkomst, befolkningsutveckling, medelålder och arbetslöshet. De förmedlar samstämmigt att S tidigare presterade bäst i sämre ställda kommuner och nu presterar bäst i bättre ställda. Även om Socialdemokraterna ännu 2018 får högre röstandelar i de sämre ställda kommunerna än i de bättre, växer alltså den andel av partiets väljarbas som utgörs av väljare i bättreställda kommuner.
Vidare verkar det inte finnas något samband alls mellan mottagna nyanlända i kommunen (sedan föregående riksdagsval, som andel av kommunensbefolkning) och Socialdemokraternas prestation. Partiet har såväl positiva som negativa förändringar bland de kommuner som tagit emot många nyanlända och såväl positiva som negativa förändringar bland de kommuner som tagit emot få. Detta gäller i alla fem valen.
Det kan dock noteras att kategorin landsbygdskommuner sticker ut. Medan Socialdemokraternas prestation i övriga kommunkategorier vandrar fram och tillbaka beroende på opinionsvinden vid varje val visar landsbygdskommunerna upp en mer konsekvent sjunkande trend.
På motsvarande sätt ökar väljarstödet i befolkningstäta delar av landet. Av det totala antalet röstberättigade väljare i riket, hur stor andel finns i den hälft av kommunerna där det går bäst för Socialdemokraterna? Även här syns en förvånansvärt konsekvent utveckling i de senaste fyra valen. 2006 stod befolkningen i Socialdemokraternas 145 bästa kommuner för endast 27,1 procent av väljarna i riket. 2010 var siffran 51,3 procent, 2014 61,9 procent och i det nyss hållna valet 76,1 procent. Med andra ord har S gått från att prestera bäst i de små kommunerna till att prestera bäst i de stora. Det säger någonting om partiets potential att växa.
Text: David Åhlén
är författare av ”En annan socialdemokrati” (Premiss förlag, 2018)
Not: De diagram som tillsammans utgör analysen har samlats i en PDF som finns på Tidens hemsida bredvid en längre version av denna artikel. I den filen framgår också hur de sju variablerna definierats.