Dagens system för fria skolval bidrar till segregationen i den svenska skolan. Det konstaterar i dag Lärarnas riksförbund, Lärarförbundet och LO i en gemensam debattartikel i Dagens Nyheter.
Artikeln bygger på en rapport som visar att det främst är kösystemen till privata skolor som bidrar till segregationen. Privata skolor har oftast en kö där tid i kön avgör om man får en plats på skolan, plus så kallad syskonförtur.
Kommunala skolor tillämpar främst en närhetsprincip, och syskonförtur.
Undersökningen visar att köerna i dag är överlägset längst till skolor där de flesta av eleverna har föräldrar som gått på högskola och universitet. På många skolor måste föräldrarna ställa sina barn i kö redan vid födseln för att ha en chans att komma in där.
Alla undersökningar visar också att det är barn till högutbildade föräldrar som ställer barnen i kö tidigt. Det är också de som oftare gör ett aktivt val att byta skola.
För den som tagit en titt ut i verkligheten de senaste 20 åren är detta förstås inga nyheter. Att det fria skolvalet skapat en uppdelning mellan attraktiva och icke-attraktiva skolor vet alla. Elever flyr från skolor i så kallade ”problemområden” eller från kommuner där skolresultaten är lägre än genomsnittet, och sätter sina barn i skolor med bättre resultat.
Det är inget konstigt med detta. Föräldrar och elever gör ett val som uppfattas som rationellt utifrån det system vid byggt upp för den svenska skolan. Få föräldrar vill aktivt göra sina barns skolgång till aktiva verktyg i ett socialt utjämnande projekt. Problemet är att så få politiker och organisationer fram tills nu vågat lyfta frågan om hur systemet utformats.
Svenskt Näringsliv försökte i en egen rapport för en tid sedan motsäga den här utvecklingen. De hävdade att likvärdigheten kvarstår i systemet, men byggde delvis sitt resonemang på att alla har samma möjlighet att göra ett aktivt val. Det blir ett teoretiskt resonemang, som inte tar hänsyn till hur det faktiskt ser ut ute på skolorna.
Att helt slopa det fria skolvalet är omöjligt. Det skulle skapa en revolution bland många föräldrar. Men att se över hur det är konstruerat är mer än möjligt, och därför är de fackliga organisationernas utspel också mer än välkommet.
Om man kan minska segregationen genom att ändra antagningsreglerna för privata skolor skulle mycket vara vunnet. Ett annat steg vore att se över hur anslagen fördelas till olika skolor. I dag har kommunerna mycket svårt att göra extra satsningar på skolor där många barn kommer från hem med socio-ekonomiska problem. Varje extra krona till de kommunala skolorna ökar nämligen skolpengen även till privatskolorna. Det är en orimlig regel. Redan från början har kommunerna haft mycket svårt att påverka etableringen av privata skolor eftersom det varit en fråga för skolverket. Och när de privata skolorna väl tagit plats i det lokala nätverket av skolor och sugit upp en allt större andel av eleverna från studievana hem, då är det svårt att ge extra stöd till de andra skolorna.
Dags att se över regelverket. En bra startpunkt är det de fackliga organisationerna föreslår i sin debattartikel.
Jesper Bengtsson
