Ökar viljan att arbeta om skatten på lön minskar? I en ny rapport från Tankesmedjan Tiden och LO analyseras effekterna av marginalskatter och deltagandeskatter på sysselsättning och arbetsutbud. Rapporten visar på att vare sig beslutet att arbeta eller valet av arbetade timmar påverkas av skatter i särskilt stor utsträckning.
Sverige har i en internationell jämförelse höga skatter på arbete och samtidigt en hög sysselsättningsgrad. Trots detta handlar debatten ofta om att höga löneskatter kan ha negativa effekter på individers vilja att arbeta. I rapporten ”Skatta eller gråta – om marginalskatternas betydelse för arbetsutbudet” ges mothugg till de som förespråkar sänkta marginalskatter för ökat arbetsutbud.
- Denna rapport visar att beslut om att arbeta mer eller mindre i huvudsak fattas utifrån andra faktorer än skattenivån. Tillgång till offentligt finansierade omsorgstjänster verkar t ex viktigare för sysselsättningen än om skatten på arbete är hög eller låg, säger Niklas Blomqvist, rapportförfattare.
- Borgerliga debattörer har länge påstått att höginkomsttagare behöver få sänkt inkomstskatt för att inte arbetsvägra. Det är hög tid att sluta lyssna på ogrundade argument om att stora skattesänkningar för högavlönade finansierar sig själva genom ökat arbetsutbud, säger Daniel Färm, chef för Tankesmedjan Tiden.
Ämnet marginalskatter har aktualiserats inte minst i och med avskaffandet av värnskatten.
- Det är ett misstag att minska skatteintäkterna när behovet av mer resurser till välfärden är som störst. Vi vet inte vad som händer med arbetsutbudet när vi sänker skatter för de som tjänar mest – men att inkomstskillnaderna ökar är helt säkert, säger Åsa-Pia Järliden Bergström, LO-ekonom.
I samband med rapportsläppet publicerades även en debattartikel på Dagens Nyheter, som går att läsa här: LÄNK
Rapporten i sin helhet finns att läsa här: 2020_SKATTA_ELLER GRÅTA_MARGINALSKATTER_WEB
Presskontakt:
Martin Rynoson, biträdande analyschef på Tankesmedjan Tiden
0760-425 729
martin.rynoson@tstiden.se
