Dagens asylsystem präglas av allvarliga brister och behöver förnyas. Hur många Sverige kan ta emot behöver utgå från integrationsförutsättningarna. Det föreslår Tankesmedjan Tiden i en ny rapport som släpps idag.
Sverige tog under 2010-talet emot över en halv miljon asylsökande. Vårt land har inte i alla delar klarat av att integrera alla dessa. Men det finns också brister i asylsystemet, som skapar både orättvisor mot de skyddssökande och påfrestningar för mottagarländerna. Alla asylsökande har heller inte skyddsskäl, och att hantera det tar tid och resurser från dem som har verkliga skäl. I Tidens nya rapport – Ordning och reda i vandringstid – efterfrågas en ökad kontroll över migrationen, men också minskat tvång för människor att lämna sina hemländer. Insatserna inte minst från EU för att motverka väpnade konflikter och stärka utvecklingen i fattigare länder lyfts därför fram som mycket viktiga.
– Våra förslag skapar förutsättningar för migration i mer ordnade former. De möjliggör också den integration som är så betydelsefull både för den enskilde och för det mottagande samhället. Till syvende och sist handlar det om att minska klyftorna – både i Sverige och globalt, säger Daniel Färm, chef på Tankesmedjan Tiden.
Rapportens förslag förenar ökad kontroll över invandringen med internationell solidaritet och respekt för asylrättens grundprinciper:
Ett nytt EU-system avseende massflyktssituationer pga krig:
• Grundprincipen bör vara en utbyggd mottagningskapacitet i grannländerna. Det kräver utökat stöd från EU via särskilda avtal och ökat stöd till UNHCR.
• Kraftigt utbyggt mottagande av kvotflyktingar inom EU.
• Huvudprincipen ska vara att krigsflyktingar i massflyktssituationer ska erbjudas förbättrat skydd i närområdet, samtidigt som Sverige och övriga EU-länder behöver avlasta grannländerna i närområdet genom ökat kvotöverförande och vidarebosättning.
Nya riktlinjer för den svenska mottagningen:
• Ett migrationspolitiskt råd som löpande bedömer förutsättningarna för att ta emot och integrera skyddsbehövande
• Ett inriktningsmål, men inget tak, för hur många skyddsbehövande som kan tas emot. Målet bör omprövas löpande, vartefter förutsättningarna förändras
• Tillfälliga uppehållstillstånd om skyddsbehovet bedöms vara kortare än två år, permanentat tillstånd i övrigt
• Rätt till familjeåterförening – utan försörjningskrav – för dem som får permanent uppehållstillstånd, men ingen rätt för den som har tillfälligt uppehållstillstånd.
• Nej till amnestier, spårbyten och specialbestämmelser om uppehållstillstånd av annat än skyddsbehov
• Effektivare asylprocesser: snabbare handläggning av asylärenden och verkställande av avvisningsbeslut, för att hindra framväxten av parallellsamhällen av personer som trots avslag stannar kvar i landet
– Om vi inte förmår skapa en sådan ordning finns uppenbara risker att det undergräver möjligheterna att hjälpa de mest behövande och att det blir omöjligt att försvara asylrätten, avslutar Färm.
Presskontakt:
Martin Rynoson, biträdande analyschef på Tankesmedjan Tiden
0760 425-729, martin.rynoson@tstiden
