Idédebatt och analys som förnyar arbetarrörelsens frihets- och jämlikhetssträvan

Väldigt många pensionärer har det svårt ekonomiskt. Av naturliga skäl sänks vår inkomst efter arbetsårens slut, men en mängd bidragande faktorer gör att vissa systematiskt drabbas mer än andra. En persons livs- och arbetssituation påverkar ju på ett väldigt direkt sätt hur livet blir som pensionär.

Igår presenterade regeringen en sänkning av inkomstskatten för pensionärer. På DN Debatt beskrev Stefan Löfven och Magdalena Andersson reformen som en stor och efterlängtad förbättring för pensionärer som ska genomföras i höst och kosta två miljarder kronor.

I reella termer innebär den här förändringen dock som mest 250 kronor i månaden för dem som har det allra sämst. En förbättring visserligen, men knappast en revolutionerande sådan.

Fackförbundet Kommunal presenterade under våren en utredning om pensioner som särskilt tittade på förbundets egna medlemmar, men också på befolkningen som stort. Rapporten som har namnet ”Pensionen – en kvinnofälla” har en talande titel, för det är precis det som statistiken visar. Kvinnors pensioner är nämligen avsevärt lägre än männens. I snitt får Sveriges manliga pensionärer 50 procent mer i pensionsinkomst än kvinnorna. Nästan var femte kvinna i pensionsålder har en årsinkomst på mindre än 100 000 kronor. Ser man till dem med högst inkomst syns nästan bara män. Var fjärde pensionerad man får mer än 300 000 kronor om året jämfört med ungefär var trettonde kvinna.

Anledningarna till den här skeva fördelningen har vi hört förut. Kvinnor har oftast haft lägre arbetsinkomster, haft huvudansvar för barn och familj, jobbat deltid och har i större utsträckning slitit ut sig och därmed gått tidigare i pension. Männen har istället i betydligt högre utsträckning jobbat heltid och kunnat satsa på karriären. Och som bekant är ju endast förvärvsarbete pensionsgrundande, varken hemarbete eller omhändertagande av barn.

Att som kvinna leva ihop med en make är ofta en nödvändighet i pensionsåldern för att klara sig ekonomiskt. Och flera kvinnor vittnar i rapporten om hur enbart pensionen inte räcker till, det krävs även andra intäkter. En verklighet som känns väldigt sorglig år 2015. Kvinnor som inte bara blivit straffade av sämre löner och arbetsvillkor, dubbelarbete och utslitna kroppar under sin arbetstid –  de straffas därefter en gång till i pensionsåldern. Kvinnofällorna finns överallt genom hela livet.

I dag är hela 60 procent av kvinnliga pensionärer helt eller delvis beroende av garantipension, jämfört med bara 15 procent av männen. Detta, som egentligen är tänkt att lyfta ekonomin för de allra fattigaste pensionärerna, utgör drygt 7000 kronor per månad och är skattepliktig.

En avgörande politisk reform borde därför vara att inkomstindexera garantipensionen för att den ska följa landets löneutveckling, något som nu inte är fallet. Att även genomföra en kännbar höjning i garantipensionen för dem som är helt beroende av den inkomsten skulle vara ytterligare ett steg att ta. Detta skulle komma de allra mest behövande till del och förbättra situationen för de äldsta med sämst ekonomi.

Regeringens skatteförändring är lovvärd och en del av ett paket som måste till för att jämna ut den ekonomiska situationen bland landets äldre. Men det behövs mycket mer. Äldre kvinnor och deras ekonomiskt särskilt utsatta situation måste sättas i fokus, prioriteras och åtgärdas. Politiken behöver visa vägen, lösgöra knutarna, och ta bort kvinnofällorna som finns i alla skeden av livet. Och den ojämställda pensionen är central.

Lina Stenberg, kommunikationschef