Debattartikel publicerad på SvD.se den 30/8 2018.
De senaste 30 åren har andelen unga som lider av psykisk ohälsa dubblerats. Den kraftiga ökningen består främst av sömnsvårigheter, stress, ångest och depression. En orsak är de ökade kraven i skolan, som har skapat en orimlig press på eleverna. Samtidigt påverkas svenska barn och unga negativt av ökat stillasittande, mer tid framför dator- och telefonskärmar, och senare läggtider. Detta skapar oro och stress, och har en negativ effekt på välbefinnande, koncentrationsförmåga och skolresultat.
Psykisk ohälsa är betydligt mer utbredd bland flickor än pojkar, och barn från hem med sämre socioekonomiska förutsättningar är överrepresenterade i statistiken.
Stödet är ofta otillräckligt: begränsade öppettider hos elevhälsan på skolorna, långa köer till barn- och ungdomspsykiatrin (bup), och bristande kompetens i primärvården.
Situationen är alarmerande. Stora grupper drabbas hårt om vi inte agerar nu. Förutom behov av psykologisk och psykiatrisk vård riskerar otillräckligt stöd att leda till avbruten skolgång och otillräcklig utbildning, försvårat inträde på arbetsmarknaden och sjukskrivningar längre fram i livet. Därför bör den psykiska ohälsan bland unga få högsta politiska prioritet. Ökade insatser nu minskar kostnaderna för samhället senare.
Problemet har uppmärksammats av ett fåtal partier, och regeringen har sedan flera år tillsatt en nationell samordnare samt tagit fram en strategi på området. Flera välkomna förslag har framförts. Men det räcker inte. Nu krävs en kriskommission som kan ge evidensbaserade råd till regeringen för att få bukt med problemet.
Ett tydligt mål bör sättas, exempelvis en halvering av den påverkbara psykiska ohälsan bland barn och unga de närmaste tio åren. Nollvisionen för självmord bör också utökas till andra delar av den psykiska ohälsan.
Det behövs ett antal åtgärder för att motverka psykisk ohälsa för unga. Vår rapport föreslår bland annat:
- Inför högkostnadsskydd för all psykologisk vård, på samma sätt som för medicinsk vård. Tillgången till psykologisk vård skall inte vara en klassfråga.
- Bemanna vårdcentraler med mer psykologisk personal. 50–75 procent av alla patienter som lider av psykisk ohälsa fångas inte upp av vårdcentralerna. Primärvården behöver bemannas med fler psykologer, så att kompetens svarar upp mot behoven.
- Psykologisk och psykiatrisk bedömning i den nationella vårdgarantin. Dessa bedömningar bör få samma status som medicinska bedömningar.
- Inrätta barnlotsar som hjälp i vårdkedjan. Många unga behöver få en kontaktperson i landstinget så att de hamnar på rätt instans och får rätt behandling för psykisk ohälsa.
- Integrera psykisk hälsa i läroplanen. Kunskap och medvetenhet om psykisk ohälsa bör bli en obligatorisk del av skolundervisningen.
- Höj elevhälsans tillgänglighet. Elevhälsan behöver finnas tillgänglig på skolan och ha bättre öppettider – även efter skoltid. Obligatoriska samtal och undersökningar bör införas för att utvärdera elevernas psykiska hälsa.
- Stoppa betygshetsen. Betygshetsen sprids allt längre ned i åldrarna. Det har bidragit till den ökade psykiska ohälsan. Försöket med betyg från årskurs 4 bör inte förlängas. Dessutom bör betyget F slopas i grundskolan, så att elever inte slås ut tidigt.
- Senarelägg skoldagen från årskurs 7. Tonåringar har en senare biologisk dygnsrytm och går och lägger sig senare på kvällarna i dag än tidigare. Med inspiration från flera lyckade försök i Danmark och Storbritannien kan skoldagen i Sverige senareläggas med 1,5 timme. Eleverna kommer då till skolan mer utvilade, har lättare att ta till sig ny kunskap, och får ett högre välbefinnande.
- Inför en NPF-certifiering. Särskild kompetens krävs för att kunna anpassa undervisning och material för elever med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar (NPF). En särskild spetsutbildning för lärare bör införas. De skolor som väljer att låta sin personal genomföra den, skulle belönas med en NPF-certifiering.
Den psykiska ohälsan är vår tids stora folkhälsoproblem. Nu måste samhället ta tag i problemet, och se till att vända utvecklingen. Det är betydligt viktigare än att sänka skatten för höginkomsttagare.
Daniel Färm
chef Tankesmedjan Tiden
Torsten Kjellgren
utredare Tankesmedjan Tiden
