I fredags var jakten på terroristen Salah Abdeslam äntligen över. Han var den sista att gripas av terroristerna som utförde attentaten i Paris den 13 november 2015. Han var dock inte den sista terroristen i Belgien. Europas hjärta, Bryssel, utsattes för flera terrorattentat i dag .
Av svenska massmedier kallas Abdeslam numera för den ”ökände terroristen” och det kommer att dröja länge innan hans ansikte försvinner från Europas medvetande. Hans bild hittar man inte bara under rubriker om ”terrorattentat”, utan även tillsammans med rubriker som ”flyktingkris” och ”farliga personer når Sverige flyktvägen”. Terrorism och flyktingar, två områden som inte har någonting med varandra att göra.
Ett annat ansikte som etsat sig fast specifikt i svenska hjärnor är bilden av Mutar Muthanna Majid, den misstänkte terrorist som under hösten 2015 hade kommit in via ”flyktingvågen” till Sverige och som utlöste hotnivå fyra. Mannen som greps på ett asylboende, i vad massmedier beskrev som en massiv polisinsats, men som senare friades från alla misstankar.
Varför frångick svenska medier sin ordinarie pressetik och publicerade hans bild, ålder, namn och ursprung utan att med säkerhet veta om han egentligen var en terrorist? Tankesmedjan Tidens senaste analys ”Ordval som avgör”, undersöker fyra svenska dagstidningar under en period i november. Analysen ger svaret att det till stor del beror på att medier, med sitt sätt att rapportera om människor från Mellanöstern och om ”flyktingkrisen”, hade lyckats bygga upp en hotbild.
Den rapporterade ”vågen” av flyktingar som ”vällde” över Europas och Sveriges gränser skapade en känsla av oro och osäkerhet. Under den undersökta perioden var det, utifrån tidningarnas rapportering, svårt att riktigt kunna förstå vem som egentligen kom till Europa. Var det människor som du och jag? Eller var det människor som var illegala och snart skulle bidra till samhällskollaps? Det enda som var någorlunda säkert var att majoriteten av alla flyktingar som tagit sig till Sverige via den ”okontrollerade flyktingströmmen” var från Mellanöstern. En världsdel som i dag bara rapporteras om i samband med krig, förtryck och terrorism. Hypotesen för svenska medier blev därför väldigt enkel.
- Flyktingar från Mellanöstern kommer från en våldsam kultur = flyktingar från Mellanöstern är mer benägna att begå terrorbrott
Det råder det inga tvivel om att hösten 2015 var speciell. Rekordmånga människor var, och är fortfarande på flykt undan krig, förtryck och förföljelse. Samtidigt var Europa med om ett av de värsta terrorattentaten i modern historia.
Enligt europeiska beslutförfattare och svenska massmedier stod EU:s existens just då inför två stora hot, man likställde ”flyktingkrisen” och ”terrorhotet”. Båda sakfrågorna rapporterades och skrevs om i samma andetag. Hypotesen för svenska läsare blev därför.
- Terrorhotet och flyktingkrisen är lika viktigt = flyktingar kan vara lika farliga som terrorister
Medier som gärna rapporterar om det som läsare efterfrågar bidrar därför till följande samhällshypotes.
- Flyktingarna är okontrollerade och är kanske till och med farliga = Sverige måste stänga sina gränser
Så här i efterhand har samtliga tidningar som publicerade Mutars bild gått ut med en ursäkt. Ingen kan tvivla på att massmedierna är medvetna om sitt misstag. Om vi ska få ett öppet och tolerant samhällsklimat så är det dags för beslutsfattare och journalister att ta ansvar för sina ordval.
Sirin Kara, utredare
