Med utgångspunkt i forskarantologin ”Skolan ut ur krisen” höll Tankesmedjan Tidens Lina Stenberg ett panelsamtal med Tomas Englund seniorprofessor i pedagogik, Örebro, Inga Wernersson professor i utbildningsvetenskap, Högskolan i Väst, Matilda Hellström, ordförande i Svea och Lena Hallengren (S), ordförande i utbildningsutskottet.
Det sammanfattades att den svenska skolkrisen är komplex och inte är orsakad av något specifikt beslut eller enskild faktor. Den är snarare en konsekvens av förändrade tankegångar över tid, diskrepans mellan rådande forskning och det politiska debattunderlaget och kortsiktig reformiver. För att komma till rätta med problemen krävs bland annat en minskad administrativ börda på lärarna, bredare och mer långsiktig samsyn bland politiker samt bättre samarbete mellan forskare och politiker.
Tomas Englund nämnde att den utbildningspolitiska debatten tidigare utgick från forskarrön och empiriska resonemang, men att den förändrades i takt med att massmediala och ovetenskapliga aktörer fick ett större inflytande på både allmänheten och makthavare. Han menar att det idag förs i princip två olika debatter om samma ämne, en på DN Debatt och en bland forskare.
– Framförallt var det Dagens Nyheter som förändrade debattklimatet till den grad att det idag nästan inte finns något gemensamt med vad forskningen säger och vad som diskuteras i mediala sammanhang.
När panelen diskuterade den tidigare regeringens skolpolitik konstaterades att ingen svensk regering någonsin genomfört så många skolreformer som Alliansen gjorde under åren 2006-2014. Merparten av dessa saknade dock stöd inom forskningen och någon bred samsyn fanns inte heller bland övriga partier. Lena Hallengren menade att reformerna var förhastade och framstod som mer strukturerade än vad de var.
– Alliansen försökte måla upp en bild av att deras skolpolitik var en enda stor reform när det egentligen handlade om många små enskilda reformer.
Panelen ansåg att Alliansens skolreformer präglats av en misstro mot elever och lärarprofessionen. Man har fokuserat på att öka kunskapsmätning, betygsättning och kontroll istället för att komma tillrätta med de underliggande problemen. Matilda Hellström hävdade att betyg visserligen fungerar som en stor drivkraft för många elever, men att det sällan är en positiv utmaning utan beror på att systemet premierar höga betyg.
– Enligt en ny doktorsavhandling från Lunds Universitet är framgångarna störst hos de elever som motiveras av ångest och pliktkänsla. Det är inte önskvärt.
När det gäller stöd till elever med extra behov ansåg panelen att Finland är ett föredöme. Där finns ett mer flexibelt system som tillåter att stödresurser implementeras även om elevens problematik är tillfällig eller förväntas vara övergående. Den finska skolan har också individanpassat utbildningen till den grad att nästan alla elever får någon form av specialstöd, vilket gör att stigmatiseringen uteblir. Ur detta tyckte panelen att Sverige kan lära. Man pratade vidare om att lärarna behöver få fokusera på att lära ut, istället för att kompensera för alla nedskärningar i elevhälsan. Den behöver bli bättre och är en förutsättning för inlärning, menade panelen. Inga Wernersson tyckte att vi behöver sluta betrakta skolan som enbart en plats för kunskap.
– Svenskar spenderar stora delar av sina första 20 år på skolan, givetvis är det inte bara lärande som sker där.
Panelen diskuterade även den komplexa frågan om det fria skolvalet. Man är eniga om att det idag inte är realistiskt att reversera möjligheten till att välja skola, men att det fortfarande finns mycket som måste korrigeras. Lena Hallengren menade att det är en besvärlig princip som blivit en föräldrarätt på bekostnad av barnens bästa. Tomas Englund hävdade att ett fritt skolval i sig inte är ett problem, utan snarare att de stora privatägda skolkoncernerna skapat ett oönskat skolklimat. Samtidigt ville Inga Wernersson nyansera bilden av att det fria skolvalet är orsaken till dagens skolsegregation. Hon menade att många problem som idag uppfattas som skolrelaterade egentligen är en del av större samhällsproblem.
– Segregationen i skolan hade uppstått även om vi inte hade haft ett fritt skolval, det fanns en bostadssegregation långt innan det.
I frågan om ett obligatoriskt gymnasium var panelen nästan helt enig om att det inte löser problemen. I stället bör man försöka motivera och förklara hur viktigt det är med gymnasieutbildning, så att eleven på egen hand genomför den. Att hoppa av efter grundskolan ska inte vara ett alternativ man överhuvudtaget överväger som elev, menade Lena Hallengren.
Som avslutning fick panelen frågan om vilken enskild reform man ansåg var viktigast för att förbättra skolsituationen. Tomas Englund svarade då att de vinstdrivna skolkoncernerna måste hanteras. Inga Wernersson tyckte att vi behöver fler utbildade lärare. Matilda Hellström ville inte se några nya reformer, istället behöver vi utvärdera de som genomförts samtidigt som vi nyanserar debatten. Lena Hallengren tyckte inte att man kunde låta den tidigare utbildningsministern stöka till det och sedan inte röra något alls, men även hon föredrog mer långsiktiga överenskommelser före snabba reformer.
Benjamin Ivansson, praktikant
