De förändringar i pensionssystemet som idag förslogs i en blocköverskridande överenskommelse pekar i en riktning som de flesta nog inser är både rimlig och behövlig. Men det räcker inte för den som vill se ett långsiktigt hållbart och utjämnande pensionssystem.
Den lägsta pensionen höjs nu från 61 till 64 år. Den som vill ska får arbeta vidare till 69 år (istället för dagens 67). Åldern för att ta ut garantipension höjs från 64 till 65 år, och garantipensionen får ett tillskott som kommer de fattigaste pensionärerna till del.
Höjningen av pensionsåldern och när garantipension kan utgå är förstås kontroversiell. Vi lever i en tid med allt större skillnader på arbetsmarknaden och stora grupper får så stora förslitningsskador att de inte kan arbeta ens till dagens pensionsålder. För dem kommer de nya reglerna inte innebära någon större skillnad. Det är den ena bilden, och där handlar det snarare om att förstärka arbetsmiljöarbetet och förbättra de allt mer osäkra förhållandena och villkoren på arbetsmarknaden.
Den andra bilden är att vi lever och är friska allt längre. Dagens pensionsålder sattes i en tid då medelåldern var betydligt lägre, och antalet sjuka och arbetsoförmögna pensionärer avsevärt fler. Många känner i dag att pensionen kommer för tidigt. De vill fortsätta arbeta. Nu får de den möjligheten.
Arbetsgivarna ogillar förslaget eftersom beslutet om att jobba vidare eller inte efter 65 ska ligga helt hos den anställde.
Det går att leva med det missnöjet. Under flera decennier har arbetsgivarna ensidigt stärkt sin makt i konflikten mellan arbete och kapital. De nya pensionsreglerna stärker löntagarnas individuella inflytande i en viktig fråga som berör deras eget välbefinnande och deras egen ekonomiska villkor efter pensioneringen.
Den andra viktiga poängen med dagens uppgörelse är den förstärkta garantipensionen, som är den lägsta pensionen, ett grundskydd i den allmänna pensionen som är till för den som haft liten eller ingen arbetsinkomst under livet. I dag ligger beloppet i garantipensionen på 7 093 kronor per månad för den som är gift och 7 952 kronor per månad för den som är ogift. Före skatt.
Alla inser att detta inte går att leva på.
En förstärkning för dessa pensionärer var också ett av huvudförslagen i Tankesmedjan Tidens rapport Reformer är möjliga, som presenterades den 12 december. Rapportförfattaren Torsten Kjellgren föreslår av rejäl höjning till drygt 12 000 kronor och ger också konkreta förslag på hur en sådan reform skulle finansieras. Det handlar bland annat om att beskatta de som har mest lite hårdare.
Det skulle ge de fattigaste pensionärerna en rimlig inkomst. Dagens uppgörelse är med andra ord ett steg i rätt riktning, men inte tillräckligt för att ta bort de mest graverande ojämlikheterna bland pensionärerna.
Ett annat förslag i pensionsuppgörelsen handlar om striktare regler för de aktörer som vill förvalta premiepensionen. Det är inte en dag för tidigt. Vad är ens premiepensionen bra för? Den var ett misstag från början och borde nu tas bort.
